Det här året känns annorlunda för mig. Inte på ett dramatiskt sätt, men på ett ganska stillsamt och fint sätt som jag inte riktigt hade väntat mig. Jag har alltid formulerat mål inför varje nytt år, skrivit ner planer och skissat upp utvecklingsområden. Det har varit som en tradition för mig, nästan som en ritual. Men just i år händer något märkligt. Jag känner inte att jag har några tydliga mål. Det är inte för att jag tappat riktningen eller motivationen. Det är snarare tvärtom. Jag är för första gången helt nöjd med exakt där jag är i livet.
Det enda jag vill just nu är att saker får fortsätta ungefär som de gör idag. Att livet får rulla på utan större förändringar. Jag har en bra balans mellan arbete och fritid. Jag tjänar lite extra vid sidan av, börsen går bra och jag känner att jag har ett lugn i ekonomin som jag uppskattar enormt. Familjelivet är fyllt av värme och närvaro. Jag njuter ordentligt av mina lediga dagar och uppskattar varje stund som inte är fylld av måsten. Under året har jag haft flera semestrar och bara tanken på det gör mig glad. Även nästa år kommer jag ha 2-3 semestrar istället för en huvudsemester i juli, som nästan alla har.
Min största hobby är brädspel och det får ta mycket plats i min vardag. Det ger mig glädje och kreativ stimulans och det har blivit ett sätt att både koppla av och umgås med människor jag tycker om. Jag träffar vänner regelbundet, grillar god mat, går ut och äter ute varje månad och låter dessa stunder bli små guldkorn som jag bär med mig länge. Jag tränar dessutom mycket och känner att kroppen mår bra av det. Det finns tid för film och serier och alla de små intressen som annars lätt hamnar åt sidan.
Det som gör mig extra tacksam är insikten om att många drömmer om just det liv jag lever. Ett liv i balans där både vardag och fritid känns meningsfulla. Jag försöker verkligen ta in det och inte låta det passera obemärkt. Jag behöver inte mer än så här, även om jag vet att jag skulle kunna sträva efter ännu mer om jag ville. Den drivkraften finns kvar men den är inte lika högljudd längre. Just nu är det viktigare för mig att vara närvarande i det jag redan har.
Kommande året är därför min enda riktiga ambition att leva mer i nuet. Att fortsätta öva på mindfulness och att verkligen se de små stunderna som livet består av. Jag vill vara mer medveten, mer tacksam och mer närvarande. Om allt bara får fortsätta som det är nu så är det mer än tillräckligt.
Två Månadslöner
No comments:
Post a Comment