Blir det sämre eller bättre framöver? Ska man oroa sig?

För tio år sedan kändes framtiden som ett löfte. I dag känns den ofta som ett hot. Det är inte för att allt var perfekt då och allt är katastrof nu. Det är för att något grundläggande har förändrats i hur livet upplevs.

Låt oss börja med det dåliga. Arbete var redan stressigt för tio år sedan men det hade fortfarande kropp, variation och mänsklig kontakt. I dag sitter miljontals människor framför skärmar hela dagarna, hoppar mellan möten, chattar och system som aldrig stängs av. Arbetet följer med hem, in i fickan och in i huvudet. Många tjänar mer på pappret men är samtidigt tröttare, mer splittrade och mindre stolta över vad de faktiskt gör. Det är svårt att känna mening i att optimera siffror på en skärm.

Ekonomin är en annan brutal kontrast. För tio år sedan kunde en vanlig lön fortfarande räcka till mer än bara överlevnad. I dag har vi en hungrig medelklass. Människor som jobbar heltid men tvekar inför restaurangbesök, resor och barn. Kostnaden för att få barn har exploderat. Bostäder har blivit investeringar i stället för hem. Trygghet har blivit ett privilegium.

Och så har vi tekniken. För tio år sedan sågs automatisering och AI som något som skulle frigöra tid. I dag känns det snarare som ett hot mot själva idén om arbete och värde. Många oroar sig för att bli irrelevanta, ersatta eller reducerade till övervakade kuggar i ett system de inte förstår. Självkörande bilar, algoritmer som styr liv och beslut, robotar som blir fler än människor i vissa miljöer. Allt snabbare, allt mer abstrakt.

Men om vi stannar där missar vi något viktigt. För det finns också saker som faktiskt är bättre. Kunskap är mer tillgänglig än någonsin. Det som tidigare krävde kontakter, pengar eller tur finns nu ett klick bort. Fler röster hörs. Fler normer har ifrågasatts. Psykisk ohälsa tas på större allvar. Många lever friare liv än de hade kunnat göra för tio år sedan, särskilt de som tidigare stod utanför.

Tekniken har också gjort vardagen enklare på tusen små sätt. Vi hittar, lär oss, kommunicerar och organiserar våra liv snabbare än någonsin. Det är lätt att glömma hur mycket friktion som faktiskt har försvunnit.

Problemet är inte att allt blivit sämre. Problemet är att det som blivit bättre ofta inte väger upp det som gått förlorat. Mening, lugn, trygghet och känslan av att livet går att bygga långsamt och stabilt.

För tio år sedan var framtiden något man såg fram emot. I dag är den något många hoppas att de ska klara sig igenom. Och kanske är det den största skillnaden av alla. Vad tycker du om framtiden?

Två Månadslöner

Vad kostar det för att vara gammal och lat?

Hittade en fråga på byggahus.se från 2024 och det förvånade mig, enormt. Frågan lyder:

"För tio år sedan bytte jag vindskivor på sommarstugan. Tog en dryg dag, som jag minns det.

Nu är det dags att byta på bostadshuset. Eftersom jag börjar bli gammal och lat tog jag in en offert. Fick prisförslag på ca 60,000 kr, inkl moms, före ROT-avdrag.

Jag hyr sällan in hantverkare så jag har lite svårt att bedöma rimligheten. Firman är seriös, känd på orten och jag fick ett bra intryck av personen som var här och tittade, men kostnadsförslaget ligger en bit högre än jag hade gissat. Får väl ta in fler offerter, men det vore intressant att höra några spontana åsikter om nivån.

Det är ett enplanshus, Borohus byggt -91. Två gavlar och en farstukvist som behöver nya vindskivor (inre och yttre), inga andra särskilda svårigheter såvitt jag kan bedöma. Byte av vindskivebeslag/plåt ingår. Landsbygd, östra Mälardalen.

Vad tycker ni, är det i nivå med marknadspris eller ligger det högt?"

Jag hade själv behövt byta ut vindskivor, och det borde handla om cirka 12 vindskiveplåtar och ungefär 40 meter brädor. Så cirka 3 000 kr + 1 500 kr. Även en skylift hade kunnat hjälpa till att snabba på processen, och den kan kosta omkring 1 500 kr per dygn. Max två dagar borde arbetet ta. Man kan måla i förväg, och en burk skruv räcker dessutom med marginal. Låt säga 500 kr för allt sådant. Så jag tycker att man hade kunnat göra det själv för omkring 8 000 kr.

När ett företag gör jobbet köper de produkterna dyrare, lägger på resor till och från arbetsplatsen, ställning på båda sidor av huset, två personer och säkert något mer. Då borde det kanske landa på strax över 30 000 kr – men inte 60 000 kr år 2024. Hur är det ens möjligt?

Jag skickade en förfrågan till en lokal byggfirma för att se vad det skulle kosta mig, och svaret förvånade mig inte alls.

Jag fick en offert på minst 25 000 kr, men det beror förstås på hur huset ser ut. Helt otroligt att ett jobb som de hade kunnat göra på en halv dag kostar så mycket. Framöver gör jag allt själv, bortsett från el och VVS. Så svårt är det faktiskt inte.

Det känns inte alls rimligt att en snickare tar cirka 800 kr i timmen inklusive moms – lika mycket som mer komplexa yrken som till exempel mekaniker, takläggare eller rörmokare.

Två Månadslöner

Börskraschen har börjat: Är AI-bubblan på väg att spricka?

Stora AI-bolag som snart börsnoteras vill ha en exit. Det betyder att SpaceX, OpenAI och Anthropic börsnoteras så dyrt som möjligt och att indexfonderna är tvungna att köpa dessa – oavsett värdering. Det innebär att stora spelare tjänar stora pengar på småspararnas bekostnad. Vi blir tvungna att äga dessa aktier trots att bolagen gör liten eller ingen vinst. Det är smart för dessa stora drakar, men dumt för oss som äger globalfonder och amerikanska indexfonder.

Samtidigt införde NASDAQ den 1 maj nya regler som de kallar "fast entry rule". Det gör att nynoterade bolag kan inkluderas i index som NASDAQ 100 på bara 15 dagar istället för upp till ett år. Dessutom har de tagit bort kravet på "float" (hur stor del av bolaget som är fritt tillgängligt) och infört en multiplikator som i princip tvingar indexfonder att köpa in sig i dessa bolag. För mig framstår detta som ett sätt att garantera efterfrågan så att de som var med tidigt kan sälja av sina andelar till rekordhöga värderingar. Slump? Nej.

Glöm inte den cirkulära ekonomin: Tech-jättar som Microsoft och Amazon investerar i AI-startups, som sedan vänder sig om och använder samma pengar för att köpa beräkningskraft hos just dessa tech-jättar. Det skapar en illusion av enorma vinster på pappret, vars hållbarhet många nu börjar ifrågasätta. Det påminner mig om tidigare historiska bubblor. AI-tekniken i sig är fantastisk och kommer säkerligen att förändra världen, men för oss investerare som går in vid fel tidpunkt kan resultatet bli smärtsamt när bubblan brister.

Utöver de enskilda bolagen ser jag även en större riskbild, vilket syns tydligt på Youtube. Den amerikanska ekonomin verkar stå på skakig grund med kraftigt minskat sparande och pressade löner. Dessutom är hushållen hårt belastade av kreditkortsskulder, och stigande räntor ökar kapitalkostnaden för hela AI-investeringarna, vilket kan få hela korthuset av pappersvinster att rasa. 

Det är viktigt att ha koll på vad ens indexfonder faktiskt består av. Det handlar inte om att jag tror att AI är en bluff, men jag vill vara medveten om att jag riskerar att bli den som står för notan när de stora drakarna vill kliva av. Historien har en tendens att upprepa sig, och att förstå dessa mekanismer är mitt bästa försvar för att inte gå i samma fällor som tidigare generationer av investerare.

Därför har jag valt att sluta investera i USA för tillfället. Korruptionen i USA ökar, och de försöker inte ens dölja något längre. Värderingarna på många bolag är extrema, och några få stora AI-bolag står nu för 40 % av index. Det är en bubbla och jag är förvånad att få inser det trots tydligen tecken som blinkar varje vecka. 

Hela världen skrattar dessutom åt presidenten och hans löjliga uttalanden, något som sker nästan dagligen och finns på Youtube. Jag köper hellre annat. Jag vill känna mig stolt över de länder jag investerar i, och att äga USA:s största bolag känns bara pinsamt – även om de ger avkastning, fram till den dag de slutar göra det. Jag anser att det är en bubbla men jag behåller min nuvarande position på cirka 10 %, men jag kommer inte att köpa mer. 

Två Månadslöner

Djupanalys av SCA skogstillgångar

Efter att ha dykt ner ännu djupare i SCAs delårsrapport för första kvartalet 2026 är det dags att summera mina tankar kring aktien. Många stirrar sig blinda på att resultatet just nu ser svagt ut, men om vi lyfter blicken och tittar på vad vi faktiskt får för pengarna så dyker en spännande möjlighet upp.

Uträkningen – Vad kostar hela kalaset? För att förstå om SCA är billigt måste vi titta på bolagets "Enterprise Value" (EV), alltså den totala prislappen för att köpa loss hela bolaget från börsen.

Börsvärde: Cirka 70 miljarder SEK.

Nettoskuld: Cirka 18 miljarder SEK.

Total kostnad (EV): Cirka 88 miljarder SEK.

Vad får vi för 88 miljarder? Det är här det blir intressant. SCA äger enorma mängder mark och skog, och enligt deras egen balansräkning är bara skogstillgångarna värderade till 104,3 miljarder SEK.

Om vi räknar försiktigt på industridelen (sågverk och massabruk) och antar en vinst på 4 kr per aktie med ett lågt P/E-tal på 8, får vi ett värde på cirka 6 miljarder SEK för den verksamheten.

Totalt värde (Skog + Industri): Cirka 110 miljarder SEK.

Vår kostnad: 87,2 miljarder SEK.

Det innebär att vi köper bolaget med en substansrabatt på över 20 %. I praktiken får vi alltså köpa skogen billigare än vad den är värderad till. Varför då tvekar marknaden? Rapporten för Q1 2026 visade att EBITDA-resultatet föll med 33 % jämfört med förra året. Lägre priser på massa och trävaror pressar marginalerna, som föll från 32 % till 23 %. Det är detta som får aktiekursen att hacka kortsiktigt. Men för den långsiktiga investeraren är detta "brus".

Slutsats: Hålla eller köpa mer? SCA är ett bolag med en extremt stark balansräkning och en soliditet på 69 %. Även om tillväxten i produktionen skulle vara platt de kommande tio åren äger du en realtillgång i form av skog som växer i både volym och värde.

Skulle VD:n välja att sälja av en liten del av skogen skulle det snabbt kunna frigöra kapital för att betala av hela skulden eller ge stora utdelningar. För oss som letar efter trygghet och substans känns SCA som en klockren grundsten i portföljen just nu, trots den tillfälliga vinstsvackan i industrin.

Nettoomsättning av skog gick upp 2 %, EBITDA gick upp 1 %. Skog står för 69% av SCA. Energi har omsatt 10 % mer och EBITDA 54 % upp. Energi står för 16 % av hela bolaget. Det betyder 85 % av SCA mår bra. 15 % av trä, massa och conterinerboard har visat kraftig minskning i försäljning och EBITDA. Men det är temporärt tycker jag.

Två Månadslöner

Kommer aldrig investera i branschen

När jag investerar på börsen letar jag alltid efter långsiktiga trender. Jag vill äga bolag vars produkter folk vill ha mer av i framtiden, inte mindre. Efter att ha läst en del av CAN:s rapport, "Alkoholkonsumtionen i Sverige 2001–2024", har jag fattat ett beslut: jag kommer aldrig mer investera i alkohol. Rapporten visar nämligen svart på vitt att svenskarna dricker allt mindre.

Tittar vi på siffrorna ser vi en tydlig förändring i vårt beteende. Under början av 2000-talet ökade drickandet kraftigt, men sedan toppen 2004 har kurvan pekat stadigt nedåt. Idag dricker vi svenskar nästan 20 % mindre alkohol än vad vi gjorde för tjugo år sedan. Den genomsnittliga konsumtionen ligger nu på sin lägsta nivå på mycket länge.

Det som är mest intressant för en investerare är att se vilka det är som slutar dricka. Det är främst den yngre generationen som väljer bort alkoholen. Bland unga har konsumtionen minskat drastiskt, och många väljer idag helt alkoholfria alternativ. När den framtida kundbasen vänder en hel bransch ryggen, då är det en varningsflagga för mig som investerare.

Rapporten visar också att våra inköpsmönster har ändrats. Resandet och den privata införseln av billig sprit och vin från utlandet har minskat kraftigt. Istället handlar vi mer på Systembolaget, men vi köper mindre volymer totalt sett (personligen tycker jag att priserna är alldeles för höga). Vi ser också ett enormt uppsving för alkoholfritt öl och vin, vilket bekräftar att hälsovågen inte bara är en tillfällig fluga utan en permanent livsstilsförändring.

Många ser alkoholbolag som "säkra" investeringar eftersom de historiskt sett har haft stabila vinster. Men marknaden i Sverige (och i stora delar av övriga västvärlden) krymper. När konsumtionen går ner år efter år blir det svårare för dessa bolag att växa utan att höja priserna rejält, vilket har sina gränser.

Att investera handlar om att förutse framtiden. När jag läser att vi dricker mindre, att ungdomar är mer hälsomedvetna och att alkoholfria alternativ tar över hyllorna, ser jag inte längre alkohol som en tillväxtbransch. Jag vill placera mina pengar där framtiden finns, och just nu ser den framtiden betydligt nyktrare ut än förr. Det är bra för folkhälsan – men mindre bra för de gamla spritjättarnas aktiekurser.

Mest känd är Kopparbergs på den svenska börsen. Aktien senaste 10 åren? -57 %. Carlsberg i Danmark? Sedan 2019 noll tillväxt. Campari (Aperol m.m.) i Italien? Noll tillväxt sedan IPO 2017. Tydlig trend helt enkelt. 

Två Månadslöner

Från bottennapp till succé: Mina bästa affärer sedan start

Den 12 april delade jag med mig av en ärlig genomgång av mina sämsta innehav just då. Det är en ofrånkomlig del av resan; ibland köper man när det är för dyrt, eller så förändras förutsättningarna plötsligt på ett sätt man inte kunnat förutse. Alla aktier jag äger ägs även av investmentbolag och andra aktiva fondförvaltare, så om jag ligger back, de ligger back också och mycket mer än jag.

Trots att jag fokuserat på rabatter och låga värderingar föll kurserna av flera olika anledningar. Men på börsen kan vinden vända snabbt. Bara en månad senare har de djupa minusposterna börjat återhämta sig och visar nu bara ett svagt minus. Det påminner oss om vikten av is i magen – det som ser mörkt ut ena månaden kan se betydligt ljusare ut nästa.

Men idag lämnar vi motgångarna bakom oss. Idag ska vi titta på de affärer som har gått vägen och faktiskt fira vinnarna! Listan över mina bästa investeringar är som väl är betydligt längre än förlustlistan, och här finns några riktiga stjärnor.

Juvelen i kronan: Investor. Högst upp på pallen hittar vi föga förvånande Investor. Min strategi här har varit enkel men effektiv: jag köpte med en rejäl substansrabatt på 18–20 % och har haft siktet inställt på horisonten. Kombinationen av bolagets starka underliggande tillväxt och det faktum att marknaden valt att minska substansrabatten har skapat en fantastisk hävstångseffekt. Resultatet i skrivande stund? En kursrusning på hela 150 %.

Utdelningsmaskinen Volvo Lastbilar. Här ser vi den enorma kraften i totalavkastning. Under de senaste nio åren har jag inte bara åtnjutit generösa utdelningar, utan även sett en kursuppgång på 113 %. Om jag räknar in de återinvesterade utdelningarna har Volvo faktiskt presterat ännu bättre än Investor i min portfölj. Det är ett kvitto på att tålamod i stabila industribolag verkligen lönar sig.

Modet att gå mot strömmen: en av mina mest intressanta resor har varit i Swedbank. När rubrikerna om penningtvättskandaler var som mörkast och ”alla” skrev till mig att jag borde sälja denna ”tråkiga” aktie, valde jag att sitta kvar. Trots hot om böter från USA och massiv kritik från alla håll, litade jag på min analys. Jag sålde och köpte många gånger och analysen stämde och blev bättre än jag räknade med – ett beslut jag inte ångrar idag. Med en kursuppgång på 75 % och en årlig utdelning på cirka 10 % har det varit en fantastisk affär. Lärdomen är tydlig: köp när andra är rädda, även om det kräver mod.

Snabbfotade fynd: Sist men inte minst vill jag nämna Vår Energi, som jag klev in i så sent som i slutet av februari. På knappt tre månader har positionen ökat med 30 %, och med en förväntad årlig utdelning på runt 15 % är det inget annat än ett otroligt fynd. Dock är aktien volatil och ena veckan är det +40 %, den andra +25 %. Oklart hur det blir framåt men efterfråga är över produktionskapacitet och kommer stanna där i många år framåt.

Sedan har jag en rad aktier med mellan 10-30 % och de är Asmodee, Avanza, TakeTwo, Ahold Delhaize. Även fonder gått kraftigt upp med över 20 % senaste året som Italien, Norge och USA. Så portföljen mår riktigt bra och oavsett vad som händer är den redo för nästa fas. Oavsett vad, är jag också redo med rejäl kassaposition, för både uppgång och nedgång.

Börsen handlar inte om att ha rätt varje gång, utan om att ha modet att agera på möjligheter när de dyker upp och låta vinnarna löpa över tid. Vilka är dina bästa affärer just nu? 

Två Månadslöner

Trygghet vs tillväxt på börsen? Portföljuppdatering

Portföljuppdatering: Uppgång i år, +9,65 %. Det är helt otroligt. Det råder krig i Iran, en inflationsvåg hotar att slå mot hela världen, Ryssland hotar EU och Ukrainakriget har nu pågått i fyra år. AI-bolag har rusat i pris, och till och med bolag som inte ens tjänar pengar har stigit tusentals procent. Börsen är inget kasino, men under 2025–2026 har den blivit ett.

Nu står vi här: ena sidan tror på en rejäl nedkylning i världsekonomin, med ett förväntat ras för världsindex (främst USA) på cirka 25–40 %, medan den andra sidan tror så mycket på AI att de köper vad som helst som har "AI" i beskrivningen i tron om en fantastisk revolution.

Ärligt talat har båda sidor rätt. Börsen rasar då och då, och rejält. Det kommer att ske. Och eftersom det var ett tag sedan så blir det större ras än vanligt på 10 %. AI är samtidigt otroligt bra och hjälper företag enormt mycket – inte alla, men tillräckligt många. Många kommer att gå i konkurs och aldrig tjäna pengar, men några kommer att lyckas.

Det är alltid en bubbla någonstans. Samtidigt har vi sektorer som har legat lågt länge, så det finns fynd att göra om man vågar gå mot strömmen och köpa det som är opopulärt för tillfället.

Vad har jag gjort de senaste månaderna? Jag har minskat i USA, Italien, Asmodee (efter kraftig uppgång) och Castellum, samt köpt lite i SCA (otroligt låg värdering), Norge, Europa, försvarsfond och Indien.

Som ni ser köper jag trygghet. Långsiktig trygghet med underliggande värde. Här kommer ni inte se småbolag som det haussas kring, bolag som inte tjänar pengar eller bolag som säljer produkter vilka utnyttjar superposition och sammanflätning för exponentiell beräkningsprestanda; som besitter storskalig kvantarkitektonisk potential att disruptivt dekonstruera rådande kryptografiska paradigm och transformera simulativ fysik.

Det påminner otroligt mycket om Peter Lynchs filosofi: köp det du förstår, inte det som är populärt. Jag väntar till vinden börjar blåsa igen och korthuset faller. Då köper jag mer fonder, inte enskilda aktier. Nu är det juni och sommar! Allt gott!

Två Månadslöner