Ekonomiskt kaos runt om i världen: Prisvåg och skakiga marknader oroar experterna

 

Den 16 september 2026 valde USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) att höja styrräntan med 0,25 procentenheter till ett intervall på 3,75–4,00 procent. Detta markerar den första räntehöjningen sedan 2023 och det första stora penningpolitiska skiftet under den nya chefens, Kevin Warsh, ledning. Beskedet motiverades av att inflationen bitit sig fast på en för hög nivå, och de nya prognoserna indikerar att räntan kan behöva ligga kvar högre under längre tid än vad marknaden tidigare räknat med.

För USA innebär detta en direkt kylande effekt på ekonomin. Konsumenter och företag möter nu dyrare lån, vilket påverkar allt från bolån och krediter till företagsinvesteringar. Människor i USA känner av ett fortsatt hårt ekonomiskt tryck eftersom inflationen väntas dröja kvar över målet, vilket urholkar köpkraften trots att arbetsmarknaden i övrigt har hållit sig förhållandevis stabil.

Warsh nämnde även på mötet igår att Fed inte bryr sig om enstaka siffror, utan att de tittar på helheten och följer tydliga trender. Det betyder att det (i mina ögon) finns en tydlig trend att krig i Iran fortsätter höja inflationen, och att priserna fortsätter stiga på olja, råvaror, el och så vidare. Till och med USAs enorma skuld får en högre ränta. Det ser inte hälsosamt ut.

Istället för att närma sig slutet har kriget även intensifierats, vilket leder till ännu större problem. Har ni också märkt att fler länder hämtar hem sitt guld från USA? Först var det Nederländerna, nyligen Frankrike, och snart kommer Tyskland att göra det. När flera EU länder gör så, följer andra efter. Länder litar inte på USA. Till och med Kanada vill vara medlem i EU, EU-kommissionens ordförande har ställt sig bakom förslag om att Kanada ska bli EU:s första 'associerade medlem'.

För Sverige och oss svenskar får Feds besked främst indirekta konsekvenser via globala finansmarknader. När amerikanska räntor stiger stärks ofta dollarn, vilket syntes direkt i marknadsreaktionerna. En starkare dollar kan i sin tur sätta press på den svenska kronan, vilket gör importvaror dyrare och riskerar att elda på den inhemska inflationen här hemma.

Dessutom skapar Feds "hökaktiga" hållning ett ökat tryck på Riksbanken inför deras kommande räntebesked, då stora internationella ränteförändringar begränsar utrymmet för hur mycket den svenska räntan kan avvika utan att det slår hårt mot växelkursen. För bolånetagare och sparare i Sverige betyder det att det globala ränteläget förblir ansträngt ett tag till.

Glöm inte heller valet i Sverige, oljebrist i många länder runt om i världen (även Ryssland som är producent av olja köper den från Indien) och stigande priser. Brist på halvledare, Playstation som har gått upp enormt i pris, en ny Iphone för 27 000 kronor och en lyxversion för 40 000 kr – det händer så otroligt mycket att man bara vill sälja alla sina innehav, välja ut några tråkiga, stabila och billiga aktier, och flytta en del till fonder och ett sparkonto. Grunden skakar rejält och det kommer att bli dyrt!

När det smäller på finansmarknaderna kommer det att bli lika illa som under pandemin. Jag föredrar att sitta med 10 % kassa och avvakta. En del säger att börsen kommer att stiga, en annan del säger att en kollaps är på gång, och det finns även de som tycker att mänskligheten kommer att försvinna före 2030. Det kommer den inte att göra; AI kan ju knappt rita en bild som man önskar sig, så att den ska kunna skapa något avancerat inom så kort tid tror jag inte på. Det är mest reklam för börsjättar inför IPO.

Två Månadslöner