Motsatsen till aktiestinsen som tjänade 100 miljoner

I Sverige finns det få sparare som blivit lika kända som Lennart Israelsson, ofta kallad Aktiestinsen. Han började med att spara runt 600 kronor och byggde över tid upp en förmögenhet på mer än 150 miljoner. Det tog över 70 år. Bara det säger en del. Poängen är att det faktiskt går. I alla fall för många, om man är uthållig och har disciplin.

Hans råd låter ofta väldigt kloka när man först hör dem. Problemet är att världen inte står still. Det som fungerade perfekt förr behöver inte fungera lika bra i dag. Privatekonomi och börsen förändras hela tiden, precis som livet i stort.

Ett av hans mest kända råd är att sitta still i båten när börsen rasar. Jag håller delvis med, men inte alltid. När börsens värderingar är extremt höga och det samtidigt finns tydliga risker som politiska konflikter eller hot om krig, då tycker jag att det kan vara rimligt att sälja av en del. Kanske 10 till 15 procent. Under pandemin fanns det faktiskt flera veckor där man kunde sälja dyrt och avvakta för att se hur situationen utvecklades. Det handlar inte om panik, utan om sunt förnuft.

Lennart har också sagt att snabbväxande bolag inte är bra investeringar. Där håller jag inte alls med. Jag har sett väldigt hög avkastning i bolag som Nvidia, Fortnox och Tesla. När ett bolag kan växa snabbt och samtidigt leverera vinster kan resan bli lång. Visst kan det komma krascher på 50 procent, men om du redan har gått upp flera hundra procent gör det mindre ont. Jämfört med tråkiga bolag kan skillnaden bli enorm över tid.

Han har även lyft skog och fastigheter som säkra investeringar. Min egen erfarenhet är mer blandad. Jag köpte både skog och fastigheter för 8 år sedan och avkastningen har varit svag. Fastigheter ligger på minus och skog knappt plus. Samtidigt har andra branscher som mat och finans gått mycket bättre än börsen i stort.

Det som jag tycker är absolut viktigast är diversifiering. Ingen vet hur länge ett bolag ska stiga och ingen vet när det faller. Det kan vara inflation, politik, nya produkter, pandemier eller dålig ledning. Därför vill jag äga många bolag. Gärna runt tjugo större bolag med stabila vinster. Även då kommer det nedgångar ibland. Men i längden ger det både bättre sömn och en sund privatekonomi. Lägg till en fond eller två så är du säker och är redo för det mesta.

Två Månadslöner

Nu har det verkligen exploderat! +200% på en månad

Jag tackar Kronan till miljonen, som var bland de bästa bloggarna fram till 2025. Sedan slutade han och jag fick ta över stafettpinnen. Det syns tydligt i antalet besökare på bloggen – nya rekord nås varje månad nu. Upp med 200% jämfört med dom flesta månaderna 2025.

I februari hade bloggen över 54 000 besökare och nu i mars över 70 000 besök, och månaden är inte ens över. I början hade jag så många besök på ett helt år. Det har förändrats dramatiskt, och det är inte bara tack vare KTM. Även folk från YouTube, från hela världen, hittar mina kommentarer på olika videor och kommer till bloggen för att lära sig mer och få lite underhållning utöver det vanliga.

Eftersom jag äger amerikanska, europeiska, nordiska och svenska bolag så passar bloggen de flesta, oavsett vilket land man kommer ifrån. Att lära sig om aktier är alltid kul och privatekonomi är i grunden densamma, oavsett var i världen man befinner sig.

Alla behöver investera, spara, amortera bort sina lån och förhandla fram bra priser – både från säljare och privat. Över tid kan man bygga upp stora belopp som man kan använda när det behövs som mest. Kanske vid köp av ett drömhus? Bröllop? En resa utomlands? Eller insatsen till sin första lägenhet. Valmöjligheterna är många.

Tack till er alla – och fortsätt följa bloggen! Fler häftiga, underhållande, intressanta och inspirerande inlägg kommer framöver. Nu är det vår, solen skiner, dags att ta fram utemöblerna och njuta av de fina månaderna som kommer.

Börsen är som den är – den går upp, ned och sidledes. Det enda vi kan göra är att försöka köpa i dippar, antingen fina aktier (bolag) eller bara fylla på fonder, som jag gör idag. Jag börjar nästan ge upp på aktier och hela cirkusen som händer. Numera köper jag mest fonder, lite varje månad, och avvaktar större dippar för att köpa ännu mer.

Det som är intressant för mig just nu, där jag ser stora värden, är bland annat Norge, Italien, Indien, skogsbolag, fastigheter, metaller och försvarsaktier/ETF:er. Vad handlar ni för något? Och trevlig helg!

Två Månadslöner

Vad är bättre än guld som investering? Det är...

Jag har börjat köpa guld (vill inte missa tåget som har redan åkt mer än halvvägs). Eller guldet är kanske på slutstationen och i framtiden blir det bara nedgång som väntas, vet vem egentligen? Med min tur kan vad som helst hända.

Skämt åsido så tycker jag inte om enbart guld. Varken som investering eller i fysisk form. Det jag lärde mig dock senaste månaderna är att olika typer av metaller kommer troligtvis ha en brist i framtiden, och stiga kraftigt i pris på grund av dålig utbud. Det blir enorm behov av en del av dessa och där vill jag vara långsiktigt och med endast några procent av portföljvärdet. Några exempel på metaller:

Koppar är kritisk för elektrifiering, elkablar, nätinfrastruktur, AI-datacenter och förnybar energi.

Gallium / Indium används i solceller, halvledare och elektronik.

Silver används i solpaneler, elektronik och ledare.

Platina och Palladium är viktiga i katalysatorer för bilar och industri, men efterfrågan påverkas av teknikskiften mot elektriska drivlinor.

Uran används till kärnkraft.

Sällsynta metaller som neodym, terbium och praseodym som är nödvändiga i magneter för elfordon, vindkraft, sensorer och högteknologisk utrustning.

Jag hittade en fond som passar min portfölj långsiktigt och hela vägen fram till min pension. Den har allt och lite till, då är jag med på resan, oavsett vilket av grundämnena stiger eller rasar i pris. Så står det om fonden:

"Fonden är en branschfond som investerar minst 90% i bolag som är involverade i utvinning och bearbetning av grundämnen med ett särskilt fokus på industri- och nyteknik-metaller såsom järn/stål, koppar, aluminium, zink, bly, tenn, litium, nickel, kobolt, uran, titan, dysprosium, praseodym, neodym, tellur, scandium, gallium, iridium, kisel, terbium, germanium, molybden, indium, krom, rodium, rhenium, platina, palladium, silver och guld."

Fonden heter AuAg Essential Metals A och kostar 1,42% i avgift. Det är lite högt men jag hittade inget som är billigare. Har inte sökt jättemycket heller, men bland fonderna och bland ETF:er hittade jag inget som är i närheten. Enbart guld vill jag inte ha, det ska vara en mix av alla grundämnen. Jag gillar trygghet som ni vet. Ungefär 85% av aktier i fonden är från Kanada, USA, Australien och England. Resten är från Afrika, Sverige och Norge.

Fonden handlas i kronor då slipper man växlingsavgiften och fondförvaltaren är en känd profil Eric Strand. Fonden har blivit väldigt populär senaste året och jag som ofta undviker tydliga temporära trender har valt denna gången att vara med. Det är inte en temporär trend, det är och kommer att bli brist på olika metaller framöver. Kommer passa fint i min portfölj och jag kommer månadsspara i den framöver.

Två Månadslöner

Fler och fler länder lämnar Microsoft, aktien faller

Under den senaste tiden har aktien i Microsoft fallit kraftigt. Från nivåer runt 520 dollar har den sjunkit till ungefär 370 dollar. Ett så stort fall väcker frågor hos investerare och teknikintresserade. Det finns flera orsaker till nedgången, och en av dem handlar om förändringar i Europa.

En viktig faktor är de mycket stora investeringarna i artificiell intelligens. Microsoft satsar miljarder dollar på datacenter, AI-chip och nya tjänster. Företaget samarbetar bland annat med OpenAI för att utveckla avancerad AI. Dessa satsningar kan bli mycket lönsamma i framtiden, men just nu kostar de enorma summor pengar. Investerare är därför oroliga för att vinsterna kan bli lägre på kort sikt.

En annan orsak är att tillväxten i molntjänsten Microsoft Azure inte växte lika snabbt som marknaden hade hoppats. Azure är en av Microsofts viktigaste affärer. När tillväxten är lite långsammare än förväntat kan aktiemarknaden reagera kraftigt, även om företaget fortfarande tjänar mycket pengar.

Samtidigt börjar vissa organisationer i Europa diskutera att minska sitt beroende av amerikanska teknikföretag. Inom European Union finns en växande vilja att använda mer europeisk teknik och programvara. Detta handlar både om digital självständighet och om oro kring data, säkerhet och lagar i USA.

Det betyder inte att alla lämnar Microsoft direkt. Men vissa myndigheter, regioner och länder undersöker alternativ till tjänster som Microsoft 365 och andra Microsoft-produkter. I vissa fall testas europeiska molntjänster.

Den här utvecklingen skapar osäkerhet på marknaden. Om fler europeiska organisationer väljer andra lösningar kan det påverka Microsofts tillväxt i regionen. Europa är en stor och viktig marknad för teknikföretag och när fler och fler väljer att minska sina beställningar och välja annat, ja, då faller aktien.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Microsoft fortfarande är ett av världens största och mest lönsamma teknikföretag. Bolaget har starka produkter, miljontals kunder och stora resurser för forskning och utveckling. En nedgång i aktiekursen betyder inte automatiskt att företaget är svag.

Sammanfattningsvis beror aktiens fall på flera saker: stora AI-investeringar, något lägre molntillväxt och politiska och tekniska förändringar i Europa. Hur aktien utvecklas framöver kommer att bero på om Microsoft lyckas visa att deras satsningar på AI och molntjänster ger stark tillväxt igen. Vi får helt enkelt se framöver.

Två Månadslöner

Det går inte att spara mer än 100 miljoner

Jag är väldigt unik, åtminstone i hur min hjärna fungerar. Den snurrar på ett helt annat sätt än hos många andra. För vissa framstår jag säkert som ekonomisk, för andra kanske snål och för någon annan som lite väl matematisk. Själv vet jag inte ens om det finns ett ord som passar in på mig. Hur som så har jag ett riktigt bra inlägg idag:

Idag dök det upp en fundering i huvudet. Var går egentligen gränsen? Hur mycket kan en vanlig människa spara ihop under ett liv? Då menar jag inte högavlönade VD som Anna Borg (Vattenfall) med över 1,5 miljon i lön varje månad eller chefer/styrelsemedlemmar som får enorma bonusar. Vi skippar allt som sticker ut från den stora massan. Säg istället en vanlig lön runt 40 000 kronor brutto, plus minus 5 000. Det är ändå en helt okej inkomst för många. 

Jag vet att alla har olika förutsättningar. Olika jobb, olika boenden och olika många personer i hushållet. Men ändå borde det gå att spara, eller hur? Tittar man på Avanzas statistik så sparar de flesta runt 3 000 kronor i månaden. På finanstwitter pratas det om allt från 10 000 till 25 000 kronor varje månad, även om man inte alltid vet hur sant det är. Jag har själv sparat väldigt mycket under vissa perioder, så jag vet att det är möjligt. Frågan är bara hur långt det går.

Kan man spara ihop en miljon på börsen? Ja, det känns rimligt. Kan man nå 10 miljoner? Absolut, särskilt om man sparar länge och närmar sig pensionen. Men var går smärtgränsen egentligen? Kan en vanlig person eller familj spara ihop 100 miljoner till sin pension? Det låter helt galet mycket. Ändå blev jag nyfiken och testade Avanzas kalkylator. Svaret var faktiskt ja, det går. Men det är verkligen på håret. Här börjar det bli intressant:

Vi måste ha lite data, vi förutsätter att vi får mer i avkastning än globalindexfond. Den ger 7% per år över tid, låt säga vi sparar lite bättre, till exempel det mesta i Sverige och USA och får 10% per år, vilket är rimligt. Senaste 8 åren hade jag 11% i snitt så det går. Jag räknar 10% för min portfölj och många andra har gjort det över tid. 

Vi säger att en person har börjat spara vid 20 års åldern. Det är riktigt tidigt och få som gör det innan dess. Det är vid 20 års åldern där inkomsten börjar trilla in på kontot varje månad. 

Låt oss kika på standard, alltså folk som sparar fram till sin pension och slutar spara helt efteråt och börjar ta ut pengarna istället. Låt säga pensionsålder höjs i framtiden och är 70 år. Då kommer ungdomar spara från 20 år till 70 år, en fin siffra på 50 år. Vi börjar från 0 och sparar följande per månad:

3 000 kr = 44 140 000 kr (15 miljoner om 7% per år)

5 000 kr = 73 560 000 kr (25 miljoner om 7% per år)

6 800 kr = 100 040 000 kr (34 miljoner om 7% per år)

10 000 kr = 147 120 000 kr (50 miljoner om 7% per år)

15 000 kr = 220 690 000 kr (76 miljoner om 7% per år)

Som du ser behöver en person spara 50 år, få 10% per år över tid (något högre än globalindexfond) och endast när man har sparat 6 800 kr per månad, kommer man upp till 100 miljoner! Visst sparar man något mindre som 20 åring men troligtvis mycket mer när man är äldre. 

Får du avkastning som globalindex så sjunker ditt kapital rejält. Du kommer aldrig nå 100 miljoner. Inte ens om du sparar 15 000 kr per månad från 20 år till 70 år. Och sanningen är att det är svårt att slå index över tid.

Jag har lekt med kalkylen på Avanza och jag insåg att även om jag sparar mycket varje månad, även jag sparar fram tills jag är 70 år gammal, jag kommer inte ens nå 100 miljoner. Det är lite deprimerande måste jag säga. Om 30-40 år är inte 100 miljoner något fantastisk summa. Andra som säljer sina företag får miljarder. Alltså tusentals miljoner. Det går inte att komma upp till med vanlig sparande.

Så du (och jag) som sparar tusenlappar och tiotusenlappar varje månad, vi kommer aldrig upp till hundratals miljoner. Speciellt om vi har börjat spara lite senare än vid 20 års åldern. Vi får nöja oss med med 10, 20 eller i bästa fall 40 miljoner om vi vill gå i pension tidigare än vi fyllt 70 år. Det får duga helt enkelt.

Fyra faktorer påverkar allt, dom är: När du börjar spara, när du börjar ta ut pengarna, hur mycket du sparar varje månad och vilken avkastning du får. Vi kan dock inte längre påverka när vi började spara, så det är bara tre faktorer vi kan påverka.

Jag har redan bestämt mig att mellan 50-55 börja ta ut pengarna och det är bara två faktorer kvar. Vad jag sparar och vilken avkastning jag får. Så nu lägger jag fokus på låg risk och minst 10% avkastning samt höga månatliga insättningar. Varje krona jag sätter in idag dubblas var 8e året. Om jag lägger 100 000 kr på börsen idag, kan jag räkna med att kunna ta ut 400 000 kr om ca. 16 år.

Två Månadslöner

Regeringen inför nytt elstöd 2026

Regeringen höll nyligen en pressträff om läget i ekonomin. Bakgrunden är oro på finansmarknaderna och stigande priser på energi, som olja och gas. För många hushåll är frågan enkel: vad betyder detta för min ekonomi?

Finansminister Elisabeth Svantesson säger att vårbudgeten förstärks med 7,7 miljarder kronor. Syftet är att göra både hushåll och företag mer motståndskraftiga i en osäker ekonomi.

Statsminister Ulf Kristersson menar att den svenska ekonomin ändå har utvecklats ganska starkt den senaste tiden. Inflation och bolåneräntor har sjunkit, och matpriserna har stabiliserats. Skattesatsen på livsmedel sänks till 6 procent från tidigare 12 procent den 1 april 2026. Sänkningen gäller fram till och med den 31 december 2027. Samtidigt finns det risker i omvärlden, till exempel krigen i Ukraina och Mellanöstern. De kan påverka energi- och elpriser framöver.

För hushållen kommer ett nytt elstöd. Det ska kompensera för höga elpriser under januari och februari 2026. För en villaägare (gäller bara villor) väntas stödet ligga på ungefär 1 000 till 2 000 kronor beroende på vart i landet man bor. Det är inga enorma summor, men kan ändå ge ett litet tillskott i hushållskassan. Har du eldat med ved hela vintern, då får du inget stöd, den beräknas på elförbrukning. Man kan även argumentera att systemet då belönar hög förbrukning istället för energieffektivitet. Många laddar sina bilar hemma och då får man mer tillbaka. Oavsett hur de gör så blir det alltid någon som är missnöjd.

Regeringen vill också sänka skatten på bensin och diesel till EU miniminivå mellan 1 maj och 30 september. För diesel handlar det om ungefär 40 öre lägre pris per liter. Dessutom vill regeringen ansöka hos EU om att kunna sänka skatten ännu mer i framtiden. Som mest kan det bli 5 kr billigare per liter.

Samtidigt förstärks stödet till energiåtgärder. Totalt läggs 3,5 miljarder kronor på el- och gasstöd i budgeten för 2026.

För småsparare är den viktigaste slutsatsen att ekonomin verkar stabiliseras, men att osäkerheten i världen fortfarande är stor. Det betyder att det kan vara klokt att fortsätta ha en buffert, sprida sina investeringar och inte ta för stora risker.

Två Månadslöner

Konflikten i Iran skakar börsen och driver upp inflationen

Nyhetsflödet kring konflikten i Iran är intensivt och det känns som att situationen ändras från dag till dag. Samtidigt ser man hur politiska utspel i USA påverkar hela världsekonomin. Jag tycker också det är svårt att ta uttalanden från Donald Trump på allvar längre. Ena dagen säger han en sak i media och nästa dag säger han något helt annat. Det skapar osäkerhet och marknader hatar osäkerhet.

Det jag tänker mest på är energin. När konflikter sker i en region som är så central för världens olja så påverkar det allt. Om oljepriset stiger kraftigt kommer det snabbt slå igenom överallt. Bränsle blir dyrare. Transporter blir dyrare. Mat blir dyrare. I princip allt som rör sig i ekonomin påverkas eftersom nästan alla varor transporteras någon gång.

Jag tror därför att många kommer bli förvånade över hur mycket inflationen kan stiga igen under året. Rapporter om attacker mot oljeanläggningar i regionen, bland annat mot raffinaderier i Kuwait, visar hur sårbart systemet är. När sådant händer räcker det ofta med rädsla för brist för att priserna ska rusa. 

På börsen betyder det att vinster i många bolag kan pressas. Särskilt industribolag är känsliga när kostnader för energi och transporter stiger. Därför är det helt normalt om börsen faller 10% eller till och med 20% under en sådan period. Det är inget konstigt alls. Tvärtom är det ganska typiskt när världen går in i en mer osäker fas.

Personligen är jag inte särskilt orolig. Jag känner mig ganska väl förberedd. Just nu har jag en rekordstor kassaposition på nästan 7%. Dessutom har jag jobbat mycket med att sprida mina investeringar geografiskt. Min portfölj ligger ungefär 60% i Sverige och den andelen minskar sakta varje månad när jag investerar mer i andra länder.

Jag vill bygga något som liknar en fondförvaltarportfölj. Alltså en portfölj som inte är beroende av ett enda land. Att bara äga Sverige eller USA och kalla det diversifiering tycker jag inte är riktig diversifiering.

Min portfölj har faktiskt också tappat lite i år och ligger runt 0% avkastning. Men defensiva bolag har hjälpt mycket. Exempelvis Evolution Gaming (påverkas inte av kriget alls) och Ahold Delhaize (säljer mat). Till och med NIBE (+6%) steg i oron. Jag tror fler hushåll kommer välja värmepumpar som drivs av el i stället för gas och olja. Ju dyrare dessa blir desto snabbare blir återbetalningstiden.

Jag har också cirka 8% investerat i Norge och den delen av portföljen har gått upp över 20% i år. Det har lindrat nedgången rejält. Det flesta innehav i en norsk indexfond är defensiva, bland annat oljebolag, fisk, mat, banker och telekom. 

En sak jag verkligen känner är att jag blivit en mycket bättre investerare senaste året. Jag säljer inte i panik längre. Men jag köper inte heller aggressivt. Den här nedgången är egentligen pytteliten historiskt sett. Börsen finns kvar imorgon och nästa månad också. Många försöker köpa dippen idag, men det behöver man inte ha bråttom med. Sjunker börsen 5% till så har de ingen kassa längre. 

Jag har heller ingen stress att placera all kassa direkt. Man kan köpa lite varje månad. För mig spelar det nästan ingen roll om en indexfond ligger på minus 5% i år eller plus 2%. Den verkliga skillnaden uppstår först när marknaden faller riktigt mycket. Om index skulle visa minus 20% då kommer jag börja använda en stor del av kassan.

Det är därför jag inte är förvånad över att bolag som investmentbolaget Latour eller lastbilstillverkaren Volvo har fallit mycket. När ekonomin bromsar måste man räkna med lägre tillväxt och ibland även fallande vinster under 2026. För första gången på 8 år handlas Latour till rabatt som är på 4%. Investor har 5% idag.

Det jag verkligen lärt mig är två saker. Politiker säger inte alltid sanningen och krig tar nästan alltid mycket längre tid än man först tror. Många trodde att kriget i Ukraina skulle vara över på några veckor. Nu har det gått fyra år!

Det som händer i Iran just nu kommer sannolikt skaka världens börser under lång tid. Jag avvaktar lugnt och väntar på bättre priser. Precis som jag skrev redan i december 2025 var marknaden dyr. Den behövde bara en större gnista för att falla. Nu ser det ut som att den gnistan kan ha kommit. 

Man kan förutspå röda flaggor på börsen och när de är för många, då är det dags att ta det försiktigt. Börsen faller inte direkt på grund av höga värderingar, det kan vara vad som helst någon annanstans, men det räcker för att sprida panik och det är vad vi har börjat uppleva nu. Dippen är inte över.

Två Månadslöner

Den norska utdelningsaktien Europa desperat behöver, min nya investering med 10% utdelning

Att investera i energi har länge varit en balans mellan politik, råvarupriser och global efterfrågan. För min del blev det extra tydligt nyligen när jag började köpa aktier i det norska energibolaget Vår Energi – och bara kort därefter förändrades världsläget dramatiskt.

Jag gick in i aktien ganska nyligen, utan att ana hur snabbt förutsättningarna skulle förändras. Kort därefter bröt kriget i Iran ut, vilket skapade stor oro på energimarknaderna. Resultatet? Olje- och gasrelaterade bolag rusade – och Vår Energi var inget undantag. På bara en månad steg aktien över 40%! 

Det är förstås alltid lite tur inblandat när tajmingen blir så bra. Men samtidigt finns det också starka fundamentala skäl till varför bolaget utvecklas väl just nu.

En sak som lockade mig från början var utdelningen. På dagens kurs ligger direktavkastningen runt 10%. Eftersom jag köpte innan uppgången innebär det att min direktavkastning på inköpspriset ligger runt 13,5%. För en utdelningsinvesterare är det en riktigt trevlig nivå. 

Men utdelningen är egentligen bara en del av historien. Det som verkligen gör bolaget intressant är efterfrågan på norsk olja och gas. Efter Europas beslut att kraftigt minska beroendet av rysk energi har Norge blivit en av de absolut viktigaste leverantörerna till EU. Nu, när osäkerheten i Mellanöstern dessutom påverkar olje- och gasflöden från regionen, ökar betydelsen ytterligare.

Här kommer Vår Energi in i bilden. Bolaget producerar redan på hög nivå och rapporterar starka resultat. Produktionen har ökat både 2024 och 2025 – och planerna är att fortsätta växa även under 2026-2027. Samtidigt är efterfrågan från Europa så stark att det nästan är tvärtom: marknaden vill ha mer än vad bolagen hinner producera.

Det säger en hel del om hur central norsk energi har blivit för Europas energisäkerhet och snart står Norge för 1/3 av EUs behov.

Självklart är energisektorn alltid kopplad till geopolitik och råvarupriser, vilket gör den volatil. Men just nu känns det som att Vår Energi (och andra oljebolag) befinner sig i ett väldigt intressant läge: stark efterfrågan, växande produktion och en hög utdelning.

Ibland krävs det både analys och en gnutta tur på börsen. Den här gången verkar jag ha haft lite av båda.

Två Månadslöner

Så gick det för mina vänner på börsen

Under pandemin satt vi alla hemma och försökte få tiden att gå. För mig – som för många andra – innebar det att prata börs med vänner. Det var några år sedan dess, och nyligen fick jag chansen att ta upp ämnet igen. Det visade sig att vissa av dem knappt ens hade loggat in på sina konton sedan dess!

Det gjorde det hela ännu mer spännande. Hur hade det egentligen gått? Jag fick höra flera historier – och jag blev minst sagt förvånad. Här är fyra exempel och vad vi kan lära oss av dem.

1. Den stabila portföljen – 24% på tre år

En av mina bästa vänner visade sin portfölj, som hade gått upp 24% på tre år. Inte spektakulärt, men absolut stabilt. Det som stack ut var att portföljen innehöll runt 20 olika aktier, spridda över flera branscher.

Lärdom: Diversifiering fungerar. Det kanske inte alltid ger raketavkastning, men det minskar risken rejält och gör det svårare att förlora pengar över tid.

2. Fullträffen – 105% på fem år

En annan vän hade köpt Investor efter att vi pratat om bra långsiktiga investeringar. Resultatet? Hennes portfölj visade +105% på fem år – betydligt bättre än min egen.

Men här finns en twist. Det hade lika gärna kunnat bli ett annat investmentbolag, som till exempel Latour, som under samma period visade runt -7%.

Varför? Investor har haft stark exponering mot bank och försvar – sektorer som gått väldigt bra. Latour är mer fokuserat på industri, som haft det tuffare efter pandemin.

Lärdom: Timing och tur spelar större roll än vi vill erkänna. Vilka bolag som råkar gynnas under en viss period kan göra enorm skillnad.

3. Blandportföljen – plus trots förlorare

En kollega hade byggt en blandad portfölj med både aktier och fonder. Bland aktierna fanns exempelvis Embracer, Castellum och Investor – där vissa haft rejäla nedgångar. Samtidigt hade hon flera fonder, bland annat USA-fonder och Avanza Zero.

Trots att vissa aktier gått dåligt visade portföljen totalt +15% sedan start för några år sedan.

Lärdom: Fonder kan väga upp svagare enskilda aktier. En bred bas av fonder ger stabilitet även när vissa investeringar går dåligt.

4. Småbolagsfonden – fel tajming

Den sista historien handlar om en vän som köpte en småbolagsfond nära toppen 2021. Vi diskuterade det då, och även om småbolag historiskt överpresterar på lång sikt, är tajming alltid en osäker faktor.

Resultatet? Cirka -10% sedan köpet.

Lärdom: Diversifiering är avgörande – särskilt när du investerar i mer volatila segment som småbolag. Och även bra investeringar kan gå dåligt på kort sikt om tajmingen är fel.

Slutsats

Det som slog mig mest efter dessa samtal var hur olika det kan gå – trots att alla egentligen gjort “rimliga” val. Någon diversifierade brett och fick stabil avkastning. Någon annan prickade rätt sektor och fick en fantastisk resa. En tredje balanserade upp förluster med fonder. Och någon fick känna på hur viktig tajming kan vara.

Om det finns en gemensam nämnare så är det detta: Det finns ingen perfekt strategi – men diversifiering, tålamod och en gnutta ödmjukhet inför slumpen kommer man långt med. Hur har det gått för dina investeringar sedan pandemin? Vilken av mina vänner har investerat likt dig?

Två Månadslöner

Arbetslösheten stiger och det kommer fortsätta

Eget sparande till pension blir allt mer viktigt. Visst är det tråkigt att prata om pension redan nu när man tänker att man har långt kvar, men ju tidigare du börjar desto mer hinner du spara ihop och ju mindre du behöver lägga undan varje månad. 

Samtidigt blir allmän pension sämre och sämre och du behöver jobba längre och längre. Barn som födds nu kommer mest sannolikt jobba till 73-75 år, vilket betyder att det blir knappt någon pension alls. Säg vad ni vill att vi lever allt längre men våra kroppar kommer inte klara av över 55 år av slit (eller för den delen det motsatta) att sitta framför dator och inte röra på sig alls. Dom flesta jobb är nu framför en skärm och fler blir det.

Tjänstepension tror jag mer på än allmän pension, här vet jag att min arbetsgivare betalar in och att jag kan hämta ut det redan från 55 år. I framtiden kan även det ändras något. Oftast säger dom att det blir bättre med förändringar men blir det verkligen det? Oftast inte.

Det jag litar mest på är mig själv. Inte staten. Det pratas på sociala medier att vi ska chipmarkera våra katter så att vi vet hur många vi har i Sverige, men samtidigt har staten inte ens koll på hur många som bor i Sverige. Enligt SCB är det 10 608 000 personer som är folkbokförda men när någon frågade om det finns fler som inte är folkbokförd så kom svaret - ja. Det kan vara flera hundra tusen. 

Samtidigt finns det folk som är bokförda men inte bor i Sverige längre. Alltså vi har inte koll på detta. Hur svårt kan det vara? Hur som, så finns det en sak till, det är svårare och svårare att få jobb och det är fler och fler arbetslösa i Sverige. Här kommer två bilder från SCB, den ena jag tog 2016 och den andra nyligen år 2026. Arbetslöshet har stigit rejält och vi har blivit 700 000 personer fler.

Vad tycker du om detta? Vart är vi på väg? Från 6,9% till 9% är inte att leka med och med AI, få som anställer efter 50, ungdomar som inte kan komma in på marknaden och så vidare ser det inte så ljust ut. Även Elon Musk sa att i framtiden kommer arbetslöshet stiga och om ett visst antal år kommer det vara frivilligt att jobba. Han menade att robotar kommer kunna ta över alla jobb inom snar framtid. Kommer arbetslöshet stiga varje år framöver? Vad tycker du?

Som arbetslös får man oftast a-kassa, den är pensionsgrundande men eftersom a-kassa är mycket lägre än lön så får man lägre insättningar som leder till lägre pension. Varje år som arbetslös ger mindre pension i slutändan. Det är bra att känna till.

Ser även fler och fler som inte ens är vid liv efter 60 år och är rejält sjuka (med få undantag) över 70. Det du gör idag, varje dag, formar din framtid kan man säga. Tar du hand om dig själv dagligen så borde du leva längre. Gör du inte det så är det tvärtom. Eller man har tur och blir "bara" sjuk av alla år av dåliga vanor. Hur som, ta hand om er, spara lagom och vänta inte tills ni blir pensionärer vid 70 års ålder. Njut av livet idag. Lagom. Lagom är bäst.

Två Månadslöner

8 000 kronor - En ny sidoinkomst

Jag blir bättre och bättre på olika sidoinkomster. Tidigare jobbade jag som deltidsbrandman, odlade räkor och fiskar, sålde jordgubbsplantor och hade olika samarbeten med olika bolag. Idag är mina sidoinkomster mer nischade mot det som jag/vi är bra på. Både jag och min fru sysslar med saker som ger lite extra vid sidan av våra jobb.

Det har vi gjort länge nu, kanske i fem år. Jag har slutat räkna när vi började, men det har blivit ett antal år som vi har sysslat med sidoinkomster. Även om det ibland låter som små inkomster – tar man det gånger tio (eller fler) olika källor så blir det en fin summa varje år. Vi har många olika sidoinkomster som är helt oberoende av varandra. Nästa år räknar jag med 100 000 kr i sidoinkomster (inklusive utdelningar från börsen).

Många tänker redan: du har säkert 90 000 kr i utdelningar. Nej, utdelningar står bara för en liten del av hela summan. Jag hyr även ut vår lägenhet, har bloggen, min fru klipper hundar, vi går på marknader, jag har min bok och kortspel som vi har skapat – och en del annat som betalar mig/oss varje månad.

Idag ska jag dela med mig av vår nya sidoinkomst: ankor. Ankor som lägger ägg. På sommaren lägger de fler, på vintern nästan ingenting. Över ett år blir det cirka 1 000 ägg från mina fyra ankor. Ankägg har mer kcal, protein och fett, och de innehåller ofta mer omega-3, vitamin B12 och järn. Perfekt för bakning – och man kan sälja dem för 8 kr styck jämfört med 4-5 kr för vanliga hönsägg.

Alla äggen är värda cirka 8 000 kr på ett år. Ankorna, som ni läst i mina tidigare inlägg, har kostat mig som mest 1 800 kr per år. Vi får alltså ett värde på cirka 6 200 kr varje år. Även om vi äter hälften själva blir det ändå några tusenlappar i plånboken.

Våra ankor har precis börjat lägga ägg och nu hämtar jag flera stycken varje morgon. Har ni tips på goda recept? 

Två Månadslöner

Kostnad för att äga ankor (Indian Runner Ducks)

Vad jag har hört så är det ganska vanligt (för dom som bor utanför stan) att ha höns, tuppar eller ankor hemma. Jag skaffade sex ankor för nästan ett år sedan och jag är faktiskt nöjd med mitt val. Dom är av sorten Indian Runner Ducks. Kostnaden är dock lite högre än jag trodde, men mer om det senare. 

Fördelarna är många, dom äter upp sniglar, spindlar, småkryp och allt annat smått som rör sig. Dom är mysiga att lyssna på, se på och umgås med. Ankorna ger även ägg som man kan baka med. 

Nackdelarna är få. Det är som alla andra djur, du måste ta hand om dom, ge mat, vatten och skydd mot kyla, vind och rovdjur. Dock klarar ankorna mycket och är bland dom lättaste att ta hand om bland alla djur och fåglar faktiskt. Det jobbigaste för mig är att rengöra deras bo och även ute i trädgården. Dom gör nummer två minst fem gånger på en timme. Vi har vattenslangar överallt i trädgården. Även på vinter spolar vi av med varmvatten för att hålla rent.

Tillbaka till ämnet, vad kostar det tror ni? 100 kr per år? 1 000 kr? Mer? Låt oss kika på det. Här delar jag med mig min kostnad som är troligtvis högre än alla andras, eftersom dom har pool, värme på vinter och god mat utöver det dom hittar själva.

Vatten kostar i stort sett samma för oss, vi tömmer deras pool och fyller på med nytt vatten några gånger per månad. El för uppvärmning under kallaste vinterdagarna är ungefär 70 kr per dag och här i småland kan jag räkna dom dagarna på en hand. I år hade vi endast två dagar med -15 grader och året innan inga. Värmen är inte heller på hela tiden, den jobbar i några timmar sedan stänger av sig.

Rengöring kostar bara i engångsinköp, sovplats i form av kutterspån kostar 500 kr för ett helt år, jag ger ankorna ärtor eftersom det är deras favoritmat som kostar 20 kr kilot och dom äter upp det på en vecka, så 1 040 kr på ett år. Under vintern får dom även räkor eller liknande men under sommaren ingenting vissa veckor. Ibland en vattenmelon eller något i stil med det. Det jämnar ut sig till en tusenlapp om året. Dom behöver ingen försäkring, ingen medicin och inga veterinärbesök.

Ca. 1 680 kr får jag ihop det till och jag kommer inte på fler kostnader. Så ungefär 140, i värsta fall 150 kr per månad. 

Två Månadslöner

Nytt rekord - igen. En blogg för alla ekonomi intresserade

Det är nästan svårt att ta in just nu... När jag startade den här bloggen Två Månadslöner gjorde jag det mest för min egen skull – som en plats där jag kunde skriva av mig, dela tankar och ibland bara få vara kreativ. Jag hade egentligen inga stora förväntningar. 

Sedan nöjde jag mig med en hundralapp i månaden, och det gör jag fortfarande. Men den senaste månaderna har något hänt. Fler och fler verkar ha hittat hit, och plötsligt har statistiken skjutit i höjden. Över 54 000 besök i februari och vi har redan nått hälften av det nu i mars och månaden har inte ens nått den 15e.

Att se hur många som faktiskt läser, återkommer och tar sig tid att klicka in här gör mig både glad och ödmjuk. Det är lätt att tänka att en blogg bara är text på en skärm, men bakom varje siffra och ord finns du som har valt att stanna upp en stund och läsa det jag skriver. Det betyder mer än ni tror.

Det roligaste är inte bara antalet läsare, utan känslan av att det finns något roligt om privatekonomi här. Att tankar, idéer och vardagliga funderingar kan nå fram till någon annan. Kanske känner någon igen sig, kanske får någon en ny tanke, eller kanske är det bara några minuter av lättsam läsning i en annars stressig vardag.

Så jag vill verkligen säga tack. Tack till er som klickar in här, som läser, som delar och som fortsätter komma tillbaka. Det syns tydligt att fler hamnar här och inte hos andra bloggare eller nyhetskanaler. Ni gör det här mycket roligare än jag någonsin hade kunnat föreställa mig.

Och om du är ny här – varmt välkommen. Jag hoppas att du trivs, och att du vill stanna kvar ett tag här även framöver. Så länge ni läser så kommer jag leverera unika blogginlägg som inte finns någon annanstans. Inte alltid, men jag försöker göra så gott jag kan.

Två Månadslöner

Lär dig avrunda i livet och på börsen

Jag vill dela med mig av en enkel vana som har hjälpt mig mycket i min privatekonomi. Det handlar om hur jag avrundar alla siffror. Alltid till min fördel.

Varje gång jag får lön avrundar jag summan neråt. Om jag får 22 480 kronor så tänker jag att jag tjänade 22 000 (det är inte min lön så ni vet). Samma sak när någon köper min bok eller när jag får in pengar från andra sidoinkomster. Jag räknar alltid lite lägre än det som faktiskt kom in på kontot. Varför gör jag så? Jo, för att det nästan alltid finns dolda kostnader.

Om jag säljer något på en marknad måste jag tanka bilen för att ta mig dit. Det kostar. Om jag får lön kanske jag swishade nyligen till en kollega som slutat, eller unnar mig något gott den 25e. Det är små saker, men de finns där. Genom att räkna lägre än verkligheten bygger jag in en säkerhetsmarginal. Det känns som att jag lurar systemet lite, fast egentligen lurar jag bara mina egna förväntningar.

Samma tänk har jag på utgifter. Om du köper ett hus för 1,8 miljoner, räkna med 2 miljoner. Du ska betala lagfart och pantbrev. Kanske behöver du köpa en gräsklippare, nya trädgårdsmöbler eller verktyg. Det blir nästan alltid dyrare än du tror. Köper du en resa för 15 000 kronor, räkna med 20 000. Du kanske behöver nya kläder, fixa passet eller betala dyrare transporter än planerat. Verkligheten är sällan exakt som i budgeten.

Det här sättet att tänka har också hjälpt mig på börsen. När jag investerar räknar jag inte med maxavkastning. Jag räknar hellre lite lägre. Om jag hoppas på 11 procent per år kanske jag planerar som om det blir 8. Då blir jag inte lika besviken när marknaden svänger. Börsen går upp och ner, det vet alla som har följt utvecklingen över tid. Genom att vara försiktig i mina antaganden slipper jag ta dåliga beslut när det blåser.

Privatekonomi handlar mycket om psykologi. Om du alltid räknar med det bästa scenariot riskerar du att bli stressad när verkligheten inte matchar planen. Men om du istället bygger in marginaler, både i livet och på börsen, får du lugn. Och lugn är underskattat när det gäller pengar.

Att avrunda ner inkomster och upp utgifter är ingen avancerad strategi. Men den funkar. Den gör att jag nästan alltid blir positivt överraskad istället för tvärtom. Och i längden är det en riktigt bra känsla. Vad har du för tänktips till mig och andra?

Två Månadslöner

Jag fick sämsta deklarationen 2026

Årets deklaration blev en riktig kalldusch. När jag öppnade beskedet och såg siffran kände jag direkt: det här var nog den sämsta deklarationen jag haft. Istället för att få tillbaka pengar, vilket jag nästan alltid har fått tidigare, stod det plötsligt att jag skulle betala tillbaka många tusenlappar.

Under många år har min deklaration varit ganska neutral. Ibland runt noll, ibland några tusenlappar tillbaka. Det har känts som ett ganska stabilt läge. Men i år blev det alltså en smäll – och när jag tänker efter finns det faktiskt flera orsaker till varför.

Den första anledningen är räntorna. Under perioder när räntorna varit högre har jag haft ganska stora räntekostnader. Det har i sin tur gett ett rejält ränteavdrag i deklarationen, vilket ofta lett till att jag fått tillbaka pengar. Men nu när räntorna varit lägre och mina lån mindre har räntekostnaderna också minskat. Det är såklart bra i vardagen, eftersom jag betalar mindre varje månad – men det betyder också att avdraget i deklarationen blir mycket mindre.

En annan faktor är att jag har betalat av huset. Tidigare fanns det ett lån kopplat till boendet som också gav ränteavdrag. När lånet minskar eller försvinner helt så försvinner också den skatteeffekt som tidigare kunde ge återbäring. Det är egentligen ett positivt steg ekonomiskt, men deklarationen blir inte lika snäll.

Sedan har vi börsen. De senaste åren har börsen gått ganska bra och jag har fortsatt att spara regelbundet. Problemet är att sparande på exempelvis ISK innebär en schablonskatt som ska betalas varje år, oavsett om man säljer något eller inte. Ju mer pengar man har investerat, desto högre blir den skatten.

Det betyder att även om sparandet växer och portföljen utvecklas bra, så påverkar det deklarationen åt fel håll. Ju mer kapital man har på börsen, desto större blir skatten som ska betalas in. Ett tumregel är att man ska betala in cirka 10 000 kr per en miljon på börsen. 

Eftersom fler och fler sparar på börsen ser jag tydligt på mitt jobb att fler och fler vill att jag ska dra frivillig skatt. Allt från 200 kronor per månad till 2 000 kronor per månad.

Så även om det känns surt att behöva betala tillbaka pengar i år, är det egentligen resultatet av flera saker som i grunden är positiva: mindre lån, lägre räntekostnader och ett växande sparande.

Men ändå – det svider lite när deklarationen landar på minus. Jag var dock redo för det. Nästa år blir ännu värre.

Två Månadslöner

Willys versus Lidl, vart är billigare 2026?

En mörk januari kväll hade jag tråkigt och när jag har tråkigt så brukar jag räkna. Räkna på vad som helst, ibland på utgifter, ibland på alla inkomster och ibland på märkliga och konstiga saker som nästan ingen gör. Idag vill jag dela med mig skillnaden mellan Lidl priser och Willys priser.

Bara för att förtydliga så är det en slumpvis utvald vecka i mitten på januari 2026. Willys sägs ha lägsta priser, men stämmer det verkligen? Här är vad jag köpt på Lidl och vad samma (eller likvärdig vara) kostade på Willys. 

"Sveriges billigaste matkasse är konsekvent Willys, enligt flera prisundersökningar från Matpriskollen under 2024-2025, som visar lägst ordinarie priser för olika hushållssituationer jämfört med ICA Maxi, Stora Coop och City Gross."

Som ni ser så är det 11,28% dyrare på Willys än på Lidl. Dom flesta produkter har exakt samma pris. Men det finns ändå en tydlig skillnad. Många produkter kostar flera kronor mer och när jag veckohandlar så brukar det vara närmare 70 olika produkter.

Lägg på 2-4 kr mer per dom flesta varor så är det över 100 kr extra per tusenlapp. I mitt fall kostade det ungefär 1 650 kr per vecka på Willys under 2025 men sedan i slutet på 2025 gick jag över till Lidl och ser mina kvitton på 1 500 kr. I snitt senaste veckorna som jag räknade är det mellan 100-200 kr billigare beroende på hur rabatter dyker upp.

Det låter inte mycket, bara 150 kr billigare, men på en månad är det närmare 600 kr och på ett år blir det 7 200 kr. Dom pengarna kan göra mer nytta på andra ställen. Lägger du dom på börsen så får du 100 000 kr efter 9 år. Endast 62 000 kr som du la in, resten växte av sig själv. 

Ännu bättre är det att variera lite, köpa allt som är billigt på Lidl och allt som är billigt på Willys, då får du ännu lägre pris, men vem orkar eller har intresse att köra runt mellan butiken för att spara 50-100 kr? Är det värt det? Bara att starta bilen kostar pengar, glöm inte milen som sänker bilens värde och bränsle. Tycker inte det är värt, inte för mig i alla fall. Vissa av oss har inte ens flera butiker i närheten, man har kanske ICA nära och ingenting annat.

Fler som också har märkt det:

BEKRÄFTAT: Sveriges billigaste matkedja – lägre priser än Willys

Två Månadslöner

Avslöjar den mörka sidan av USA:s AI-datacenters

Video ovan visar Data Centers i USA. Vad som är bra med dom, dåligt och vad kan vi lära oss från det. Idag får ni några reflektioner kring hur jag tänker. Om ni inte ser video av någon anledning, länken är här: Exposing The Dark Side of America's AI Data Center Explosion | View From Above | Business Insider

Data centers i USA är ett ämne jag har tänkt mycket på den senaste tiden. Det finns både stora fördelar och tydliga nackdelar, och utvecklingen går snabbt. Oavsett vad man tycker är det här något som kommer påverka oss alla.

Det positiva är ganska uppenbart. Data är idag det viktigaste vi har i världen. Den visar hur människor lever sina liv. Vad vi köper, hur vi reser, vad vi pratar om, vilka beslut vi tar och hur ofta vi gör olika saker. Med rätt data kan företag förstå oss bättre än vi förstår oss själva. De kan sälja rätt sak vid rätt tillfälle, ibland innan vi ens vet att vi behöver den. Nästan alla samlar data. Bilar som Tesla gör det. Börsen gör det. Försäkringsbolag, läkemedelsbolag, skolor, sjukvård och sociala medier. Många tror att gammal data raderas, men så är det inte. Gamla konversationer, bilder och beteenden sparas och analyseras. Data används antingen för dig eller mot dig. För företag är data bland det mest värdefulla som finns.

Men det finns stora risker. Ett data center använder enorma mängder vatten för att kyla ner sina komponenter. I vissa områden tas vattnet från bönder. Det är inte hållbart. När jordbruket drabbas stiger matpriserna. Inflation fortsätter och vissa bönder riskerar att bli arbetslösa. Det är en kedjereaktion som få pratar om.

Elförbrukningen är ett annat stort problem. Data centers kräver enorma mängder el. Elbolagen tjänar redan stora pengar och de största teknikbolagen i USA lägger enorma summor på mark, elanslutningar och politiska beslut. Samtidigt är mycket hemligt. Förbrukning mörkas, områden stängslas in och bevakas dygnet runt. Transparensen är låg.

Många data centers byggs också väldigt nära bostadsområden. I vissa fall bara några hundra meter från villor. De låter konstant, vibrerar och påverkar människors hälsa. Vatten förorenas när dricksvatten används till kylning och sedan släpps tillbaka. Människor blir sjuka och vissa tvingas flytta.

Samtidigt ökar elbehovet överallt. Elbilar, elektronik, batteriverktyg och data centers samtidigt. Jorden hinner inte producera den el som krävs. De kommande åren kommer vi se ännu fler data centers globalt. Min personliga åsikt är enkel. Om ett byggs nära dig bör du flytta, för din egen hälsa och plånbok.

Det här är en tydlig trend. Stora bolag tar mark, el och vatten. Priserna för oss andra kommer stiga kraftigt. Det är en tråkig utveckling, men det verkar som att det bara är att anpassa sig. 

Om vi kopplar till börsen så tycker jag att elbolag och nätägare är kanske de största vinnarna. Även bolag som arbetar med industriell kylning, vattenrening och återanvändning av vatten gynnas kraftigt. Byggbolag också. Även halvledare och teknik, kablar, säkerhet och markägare gynnas. Har också funderat på vad som saknas i min portfölj och det är precis det, energibolag.

Två Månadslöner

Krig överallt – är detta början på tredje världskriget?

Många människor på sociala medier och i nyhetskommentarer pratar just nu om att världen befinner sig i ett tredje världskrig. Även om det inte officiellt har utropats något världskrig, finns det flera orsaker till att känslan sprids bland människor.

En viktig anledning är att flera stora konflikter pågår samtidigt i världen. Kriget mellan Ryssland och Ukraina har pågått i flera år och involverar indirekt många andra länder genom militärt stöd och sanktioner. Samtidigt har situationen i Mellanöstern blivit mer spänd, där konflikter mellan olika stater och grupper riskerar att dra in fler länder i striderna. När människor ser flera krig på olika platser samtidigt skapas en bild av att världen håller på att dras in i en större global konflikt.

En annan faktor är att många av världens stormakter är inblandade, direkt eller indirekt. Länder som USA, Ryssland och Kina spelar alla viktiga roller i dagens geopolitik. När spänningarna mellan dessa makter ökar, börjar människor tänka på historiska paralleller till första och andra världskriget, där allianser mellan stora länder bidrog till att konflikter spreds snabbt.

Sociala medier spelar också en stor roll i hur människor uppfattar situationen. Nyheter, videor och åsikter sprids snabbt och kan ibland förstärka känslan av kris. Algoritmer gör ofta att dramatiska eller oroande nyheter får mer uppmärksamhet, vilket kan göra att världen upplevs som farligare än vad den faktiskt är.

Samtidigt finns det experter som menar att situationen fortfarande skiljer sig från ett verkligt världskrig. Även om konflikterna är allvarliga, pågår de främst regionalt och de flesta länder försöker fortfarande undvika en direkt militär konfrontation mellan stormakter.

Sammanfattningsvis handlar diskussionen om ett möjligt tredje världskrig mycket om hur människor tolkar dagens konflikter och den osäkerhet som präglar världspolitiken. Känslan av oro är stark, men det betyder inte nödvändigtvis att världen faktiskt befinner sig i ett globalt krig. Min fråga till er är, har tredje världskriget börjat?

Två Månadslöner

Ovanligt dyr Investor aktie, är det dags att ta hem vinsten?

Dags att börja fundera på om man vill sälja av Investor aktier, behålla och avvakta – eller kanske till och med köpa mer. Det är upp till var och en, men här redogör jag för varför det kan vara värt att fundera på att minska exponeringen.

Investor har gått som tåget och visar upp cirka 500 % avkastning de senaste 10 åren, medan OMXS30GI (de 30 största bolagen i Sverige inklusive utdelning) har stigit runt 200 %. Man brukar räkna med att börsen dubblar sig ungefär var 7–8:e år, så även Sverige har gått bra – men Investor har alltså stigit mer än dubbelt så mycket som index. Är det rimligt?

Baserat på vad Investor äger handlas aktien i dag till cirka 4 % rabatt. Det betyder att du köper Investor för ungefär 355 kr, men får ett underliggande värde på runt 370 kr i skrivande stund. Det låter som ett bra köp, men historiskt har Investor nästan alltid handlats till betydligt större rabatter. De senaste 5 åren har snittrabatten varit över 10 %, och de senaste 10 åren nästan 15 %. Jag själv har många gånger köpt i dippar runt 18 % rabatt. Att köpa nu, på historiskt hög värdering, tar därför emot.

Jag valde istället att sälja av 1 % av mitt innehav i Investor. Jag hade redan 11 % i portföljen, och 10 % känns mer bekvämt för mig. Investor är bland det tryggaste man kan äga och har vuxit snabbare än marknaden, men värdering spelar roll. De senaste dagarnas oro kring kriget i Iran pressade också kursen från 377 kr till 357 kr.

Jag läste därför på lite om andra aktier och valde att köpa in mig i ett nytt innehav istället: Latour. Även Latour är ett investmentbolag och har sedan sin IPO faktiskt presterat bättre än Investor. Tillväxten har dock varit svagare de senaste åren, mycket eftersom bolaget äger flera industribolag. Industrin har haft det lite tuffare på sistone, men bolaget går ändå hyfsat bra.

Latour har historiskt nästan alltid handlats till en rejäl premie – alltså att man betalar mer än vad de underliggande tillgångarna är värda. Premien har varit volatil, med stora upp- och nedgångar, men tittar man på en 10-årsperiod ligger snittet runt 23 % premie. Idag är premien bara omkring 1 %. Det gör värderingen mer attraktiv än på länge.

Under min tid på börsen minns jag bara en gång då Latour handlades med rabatt, och då försvann den snabbt när aktien steg tillbaka till 15–20 % premie igen. Det är mycket möjligt att något liknande händer framöver.

Jag tycker därför att Latour ser attraktivt ut idag och kan komma att prestera bättre än Investor de kommande åren. Utdelningen är högre, lågkonjunkturen närmar sig sannolikt sitt slut och mycket talar för en uppgång. Som ett exempel: i fredags föll börsen cirka 1,39 %, medan Latour bara föll 0,47 % och Investor 1,66 %. Dessa rörelser säger en del till mig. Varje dag. 

Latour är redan relativt lågt värderad och det är inte många som vill sälja sina aktier där. Investor däremot är betydligt lättare att sälja, eftersom många sitter på stora vinster efter den starka uppgången.

Två Månadslöner

Spiltan Invest köpte utan att analysera bolaget 😲 blev 40% förlust

När Spiltan Invest summerar sitt innehav i Nibe Industrier är domen från vd:n Per H Börjesson ovanligt tydlig. Det blev helt enkelt en dålig placering.

Investmentbolaget gick in i värmeteknikbolaget i januari 2024. Spiltan köpte då 500 000 aktier till en genomsnittlig kurs på 66,63 kronor. Den totala investeringen landade på drygt 33 miljoner kronor. Tanken var att aktien såg lågt värderad ut efter nedgången från all time high på 136 kr. Så blev det inte.

I augusti 2025 sålde Spiltan 150 000 aktier runt 44 kronor. Under februari i år avyttrades de återstående 350 000 aktierna runt 37,55 kronor, enligt Holdings. När alla affärer summeras fick Spiltan tillbaka ungefär 20 miljoner kronor.

Med andra ord försvann cirka 13,6 miljoner kronor längs vägen. Det motsvarar ett tapp på drygt 40 procent av det satsade kapitalet.

”Vi köpte för att det var lågt värderat, men det stämde ju inte så att säga, så där gjorde vi en dålig placering. Sen så är det fortfarande relativt högt värderat kan man ju tycka, och vi har lite belåning just nu”, säger Per H Börjesson till Nyhetsbyrån Direkt.

Försäljningen ska dock inte tolkas som ett ändrat synsätt på bolaget i grunden. Börjesson understryker att Spiltan fortfarande gillar Nibe. Beslutet handlade snarare om likviditet än om en djup analys av bolagets framtid.

”Det var mest av likviditetsskäl då vi har köpt i andra bolag. Det var ingen jättelogik bakom det”, säger han.

Nibeaffären visar samtidigt hur snabbt ett investeringscase kan förändras. En investering på drygt 33 miljoner kronor blev på två år till ungefär 20 miljoner. Även fondförvaltare köper utan att analysera bolag, gör både fel köpbeslut och säljbeslut. Jag tycker att Nibe kommer återhämta sig kommande åren och bli bra investering igen och då missar Spiltan uppgång efter att ha sålt allt på botten.

När spiltan köpte på 66 kr, köpte även jag. Det var lågt värderat just där och då. Då förväntade vi oss högre vinst, närmare 3 kr för helåret vilket gav ett lågt PE tal på 22. Dock föll vinsten och värderingar blev dyr. Då föll aktien. Men jag tänker om Nibe lyckades tjäna nästan 3 kr, så kommer dom om några år tjäna det igen. Jag förväntar mig ungefär 1,6 kr i vinst under 2026 och då är värderingen samma som när Spiltan köpte, alltså PE 22 om Nibe lyckas nå vinsten per aktie.

Två Månadslöner

Guld som inte är guld längre

Ibland lär man sig något som verkligen får en att stanna upp och tänka. Jag hade en sådan stund nyligen när jag började läsa mer om olympiska medaljer och hur pengar i elitidrott faktiskt fungerar. Det fick mig att se saker på ett helt annat sätt.

Tänk dig att du har tränat hela ditt liv. Varje dag i många år. Du offrar tid, energi och ofta ett vanligt liv för att bli bäst i världen i din sport. Till slut står du där på prispallen i de olympiska spelen och får en guldmedalj runt halsen. Det borde vara den perfekta belöningen.

Men sedan får du veta att guldmedaljen knappt är guld.

Det låter nästan som ett skämt men det är sant. En olympisk guldmedalj består till största delen av silver. Den innehåller ungefär 92 procent silver och bara ett tunt lager guld ovanpå. Det betyder i praktiken att den är en silvermedalj med lite guld på ytan.

Det gör förstås inte prestationen mindre. Att vinna en olympisk medalj är fortfarande en av de största prestationerna en idrottare kan uppnå. Men ändå känns det lite märkligt. Speciellt när man tänker på hur mycket pengar som cirkulerar runt olympiska spelen.

Det som förvånade mig ännu mer är hur lite pengar många av de bästa atleterna faktiskt tjänar. De olympiska spelen genererar enorma summor genom tv rättigheter, sponsorer och reklam. Samtidigt lever många elitidrottare ganska enkelt och kämpar ekonomiskt under stora delar av sin karriär.

I vissa sporter behöver atleter jobba vid sidan av träningen eller leva på små stipendier för att kunna fortsätta satsa. De tränar lika hårt som världsstjärnor i stora sporter men får en helt annan ekonomisk verklighet.

När man tänker på det känns det orättvist. Personerna som faktiskt gör spelen möjliga är ju atleterna själva. Utan dem finns ingen tävling och inget drama att titta på. Samtidigt är det också något fint i det. Många idrottare gör det inte främst för pengar utan för passionen, drömmen och känslan av att vara bäst i världen i just sin sport.

En annan sak jag vill ta upp är att jag upptäckte Vanessa Wingårdh på Youtube. Hennes videor är både underhållande och lärorika. Hon förklarar hur världen fungerar på ett sätt som är lätt att förstå och ofta går det snabbt att få nya perspektiv. Det är ganska häftigt hur mycket man kan lära sig bara genom att vara nyfiken och lyssna på människor som delar kunskap på ett bra sätt.

Två Månadslöner