Blir det sämre eller bättre framöver? Ska man oroa sig?

För tio år sedan kändes framtiden som ett löfte. I dag känns den ofta som ett hot. Det är inte för att allt var perfekt då och allt är katastrof nu. Det är för att något grundläggande har förändrats i hur livet upplevs.

Låt oss börja med det dåliga. Arbete var redan stressigt för tio år sedan men det hade fortfarande kropp, variation och mänsklig kontakt. I dag sitter miljontals människor framför skärmar hela dagarna, hoppar mellan möten, chattar och system som aldrig stängs av. Arbetet följer med hem, in i fickan och in i huvudet. Många tjänar mer på pappret men är samtidigt tröttare, mer splittrade och mindre stolta över vad de faktiskt gör. Det är svårt att känna mening i att optimera siffror på en skärm.

Ekonomin är en annan brutal kontrast. För tio år sedan kunde en vanlig lön fortfarande räcka till mer än bara överlevnad. I dag har vi en hungrig medelklass. Människor som jobbar heltid men tvekar inför restaurangbesök, resor och barn. Kostnaden för att få barn har exploderat. Bostäder har blivit investeringar i stället för hem. Trygghet har blivit ett privilegium.

Och så har vi tekniken. För tio år sedan sågs automatisering och AI som något som skulle frigöra tid. I dag känns det snarare som ett hot mot själva idén om arbete och värde. Många oroar sig för att bli irrelevanta, ersatta eller reducerade till övervakade kuggar i ett system de inte förstår. Självkörande bilar, algoritmer som styr liv och beslut, robotar som blir fler än människor i vissa miljöer. Allt snabbare, allt mer abstrakt.

Men om vi stannar där missar vi något viktigt. För det finns också saker som faktiskt är bättre. Kunskap är mer tillgänglig än någonsin. Det som tidigare krävde kontakter, pengar eller tur finns nu ett klick bort. Fler röster hörs. Fler normer har ifrågasatts. Psykisk ohälsa tas på större allvar. Många lever friare liv än de hade kunnat göra för tio år sedan, särskilt de som tidigare stod utanför.

Tekniken har också gjort vardagen enklare på tusen små sätt. Vi hittar, lär oss, kommunicerar och organiserar våra liv snabbare än någonsin. Det är lätt att glömma hur mycket friktion som faktiskt har försvunnit.

Problemet är inte att allt blivit sämre. Problemet är att det som blivit bättre ofta inte väger upp det som gått förlorat. Mening, lugn, trygghet och känslan av att livet går att bygga långsamt och stabilt.

För tio år sedan var framtiden något man såg fram emot. I dag är den något många hoppas att de ska klara sig igenom. Och kanske är det den största skillnaden av alla. Vad tycker du om framtiden?

Två Månadslöner

Vad kostar det för att vara gammal och lat?

Hittade en fråga på byggahus.se från 2024 och det förvånade mig, enormt. Frågan lyder:

"För tio år sedan bytte jag vindskivor på sommarstugan. Tog en dryg dag, som jag minns det.

Nu är det dags att byta på bostadshuset. Eftersom jag börjar bli gammal och lat tog jag in en offert. Fick prisförslag på ca 60,000 kr, inkl moms, före ROT-avdrag.

Jag hyr sällan in hantverkare så jag har lite svårt att bedöma rimligheten. Firman är seriös, känd på orten och jag fick ett bra intryck av personen som var här och tittade, men kostnadsförslaget ligger en bit högre än jag hade gissat. Får väl ta in fler offerter, men det vore intressant att höra några spontana åsikter om nivån.

Det är ett enplanshus, Borohus byggt -91. Två gavlar och en farstukvist som behöver nya vindskivor (inre och yttre), inga andra särskilda svårigheter såvitt jag kan bedöma. Byte av vindskivebeslag/plåt ingår. Landsbygd, östra Mälardalen.

Vad tycker ni, är det i nivå med marknadspris eller ligger det högt?"

Jag hade själv behövt byta ut vindskivor, och det borde handla om cirka 12 vindskiveplåtar och ungefär 40 meter brädor. Så cirka 3 000 kr + 1 500 kr. Även en skylift hade kunnat hjälpa till att snabba på processen, och den kan kosta omkring 1 500 kr per dygn. Max två dagar borde arbetet ta. Man kan måla i förväg, och en burk skruv räcker dessutom med marginal. Låt säga 500 kr för allt sådant. Så jag tycker att man hade kunnat göra det själv för omkring 8 000 kr.

När ett företag gör jobbet köper de produkterna dyrare, lägger på resor till och från arbetsplatsen, ställning på båda sidor av huset, två personer och säkert något mer. Då borde det kanske landa på strax över 30 000 kr – men inte 60 000 kr år 2024. Hur är det ens möjligt?

Jag skickade en förfrågan till en lokal byggfirma för att se vad det skulle kosta mig, och svaret förvånade mig inte alls.

Jag fick en offert på minst 25 000 kr, men det beror förstås på hur huset ser ut. Helt otroligt att ett jobb som de hade kunnat göra på en halv dag kostar så mycket. Framöver gör jag allt själv, bortsett från el och VVS. Så svårt är det faktiskt inte.

Det känns inte alls rimligt att en snickare tar cirka 800 kr i timmen inklusive moms – lika mycket som mer komplexa yrken som till exempel mekaniker, takläggare eller rörmokare.

Två Månadslöner

Börskraschen har börjat: Är AI-bubblan på väg att spricka?

Stora AI-bolag som snart börsnoteras vill ha en exit. Det betyder att SpaceX, OpenAI och Anthropic börsnoteras så dyrt som möjligt och att indexfonderna är tvungna att köpa dessa – oavsett värdering. Det innebär att stora spelare tjänar stora pengar på småspararnas bekostnad. Vi blir tvungna att äga dessa aktier trots att bolagen gör liten eller ingen vinst. Det är smart för dessa stora drakar, men dumt för oss som äger globalfonder och amerikanska indexfonder.

Samtidigt införde NASDAQ den 1 maj nya regler som de kallar "fast entry rule". Det gör att nynoterade bolag kan inkluderas i index som NASDAQ 100 på bara 15 dagar istället för upp till ett år. Dessutom har de tagit bort kravet på "float" (hur stor del av bolaget som är fritt tillgängligt) och infört en multiplikator som i princip tvingar indexfonder att köpa in sig i dessa bolag. För mig framstår detta som ett sätt att garantera efterfrågan så att de som var med tidigt kan sälja av sina andelar till rekordhöga värderingar. Slump? Nej.

Glöm inte den cirkulära ekonomin: Tech-jättar som Microsoft och Amazon investerar i AI-startups, som sedan vänder sig om och använder samma pengar för att köpa beräkningskraft hos just dessa tech-jättar. Det skapar en illusion av enorma vinster på pappret, vars hållbarhet många nu börjar ifrågasätta. Det påminner mig om tidigare historiska bubblor. AI-tekniken i sig är fantastisk och kommer säkerligen att förändra världen, men för oss investerare som går in vid fel tidpunkt kan resultatet bli smärtsamt när bubblan brister.

Utöver de enskilda bolagen ser jag även en större riskbild, vilket syns tydligt på Youtube. Den amerikanska ekonomin verkar stå på skakig grund med kraftigt minskat sparande och pressade löner. Dessutom är hushållen hårt belastade av kreditkortsskulder, och stigande räntor ökar kapitalkostnaden för hela AI-investeringarna, vilket kan få hela korthuset av pappersvinster att rasa. 

Det är viktigt att ha koll på vad ens indexfonder faktiskt består av. Det handlar inte om att jag tror att AI är en bluff, men jag vill vara medveten om att jag riskerar att bli den som står för notan när de stora drakarna vill kliva av. Historien har en tendens att upprepa sig, och att förstå dessa mekanismer är mitt bästa försvar för att inte gå i samma fällor som tidigare generationer av investerare.

Därför har jag valt att sluta investera i USA för tillfället. Korruptionen i USA ökar, och de försöker inte ens dölja något längre. Värderingarna på många bolag är extrema, och några få stora AI-bolag står nu för 40 % av index. Det är en bubbla och jag är förvånad att få inser det trots tydligen tecken som blinkar varje vecka. 

Hela världen skrattar dessutom åt presidenten och hans löjliga uttalanden, något som sker nästan dagligen och finns på Youtube. Jag köper hellre annat. Jag vill känna mig stolt över de länder jag investerar i, och att äga USA:s största bolag känns bara pinsamt – även om de ger avkastning, fram till den dag de slutar göra det. Jag anser att det är en bubbla men jag behåller min nuvarande position på cirka 10 %, men jag kommer inte att köpa mer. 

Två Månadslöner

Djupanalys av SCA skogstillgångar

Efter att ha dykt ner ännu djupare i SCAs delårsrapport för första kvartalet 2026 är det dags att summera mina tankar kring aktien. Många stirrar sig blinda på att resultatet just nu ser svagt ut, men om vi lyfter blicken och tittar på vad vi faktiskt får för pengarna så dyker en spännande möjlighet upp.

Uträkningen – Vad kostar hela kalaset? För att förstå om SCA är billigt måste vi titta på bolagets "Enterprise Value" (EV), alltså den totala prislappen för att köpa loss hela bolaget från börsen.

Börsvärde: Cirka 70 miljarder SEK.

Nettoskuld: Cirka 18 miljarder SEK.

Total kostnad (EV): Cirka 88 miljarder SEK.

Vad får vi för 88 miljarder? Det är här det blir intressant. SCA äger enorma mängder mark och skog, och enligt deras egen balansräkning är bara skogstillgångarna värderade till 104,3 miljarder SEK.

Om vi räknar försiktigt på industridelen (sågverk och massabruk) och antar en vinst på 4 kr per aktie med ett lågt P/E-tal på 8, får vi ett värde på cirka 6 miljarder SEK för den verksamheten.

Totalt värde (Skog + Industri): Cirka 110 miljarder SEK.

Vår kostnad: 87,2 miljarder SEK.

Det innebär att vi köper bolaget med en substansrabatt på över 20 %. I praktiken får vi alltså köpa skogen billigare än vad den är värderad till. Varför då tvekar marknaden? Rapporten för Q1 2026 visade att EBITDA-resultatet föll med 33 % jämfört med förra året. Lägre priser på massa och trävaror pressar marginalerna, som föll från 32 % till 23 %. Det är detta som får aktiekursen att hacka kortsiktigt. Men för den långsiktiga investeraren är detta "brus".

Slutsats: Hålla eller köpa mer? SCA är ett bolag med en extremt stark balansräkning och en soliditet på 69 %. Även om tillväxten i produktionen skulle vara platt de kommande tio åren äger du en realtillgång i form av skog som växer i både volym och värde.

Skulle VD:n välja att sälja av en liten del av skogen skulle det snabbt kunna frigöra kapital för att betala av hela skulden eller ge stora utdelningar. För oss som letar efter trygghet och substans känns SCA som en klockren grundsten i portföljen just nu, trots den tillfälliga vinstsvackan i industrin.

Nettoomsättning av skog gick upp 2 %, EBITDA gick upp 1 %. Skog står för 69% av SCA. Energi har omsatt 10 % mer och EBITDA 54 % upp. Energi står för 16 % av hela bolaget. Det betyder 85 % av SCA mår bra. 15 % av trä, massa och conterinerboard har visat kraftig minskning i försäljning och EBITDA. Men det är temporärt tycker jag.

Två Månadslöner

Kommer aldrig investera i branschen

När jag investerar på börsen letar jag alltid efter långsiktiga trender. Jag vill äga bolag vars produkter folk vill ha mer av i framtiden, inte mindre. Efter att ha läst en del av CAN:s rapport, "Alkoholkonsumtionen i Sverige 2001–2024", har jag fattat ett beslut: jag kommer aldrig mer investera i alkohol. Rapporten visar nämligen svart på vitt att svenskarna dricker allt mindre.

Tittar vi på siffrorna ser vi en tydlig förändring i vårt beteende. Under början av 2000-talet ökade drickandet kraftigt, men sedan toppen 2004 har kurvan pekat stadigt nedåt. Idag dricker vi svenskar nästan 20 % mindre alkohol än vad vi gjorde för tjugo år sedan. Den genomsnittliga konsumtionen ligger nu på sin lägsta nivå på mycket länge.

Det som är mest intressant för en investerare är att se vilka det är som slutar dricka. Det är främst den yngre generationen som väljer bort alkoholen. Bland unga har konsumtionen minskat drastiskt, och många väljer idag helt alkoholfria alternativ. När den framtida kundbasen vänder en hel bransch ryggen, då är det en varningsflagga för mig som investerare.

Rapporten visar också att våra inköpsmönster har ändrats. Resandet och den privata införseln av billig sprit och vin från utlandet har minskat kraftigt. Istället handlar vi mer på Systembolaget, men vi köper mindre volymer totalt sett (personligen tycker jag att priserna är alldeles för höga). Vi ser också ett enormt uppsving för alkoholfritt öl och vin, vilket bekräftar att hälsovågen inte bara är en tillfällig fluga utan en permanent livsstilsförändring.

Många ser alkoholbolag som "säkra" investeringar eftersom de historiskt sett har haft stabila vinster. Men marknaden i Sverige (och i stora delar av övriga västvärlden) krymper. När konsumtionen går ner år efter år blir det svårare för dessa bolag att växa utan att höja priserna rejält, vilket har sina gränser.

Att investera handlar om att förutse framtiden. När jag läser att vi dricker mindre, att ungdomar är mer hälsomedvetna och att alkoholfria alternativ tar över hyllorna, ser jag inte längre alkohol som en tillväxtbransch. Jag vill placera mina pengar där framtiden finns, och just nu ser den framtiden betydligt nyktrare ut än förr. Det är bra för folkhälsan – men mindre bra för de gamla spritjättarnas aktiekurser.

Mest känd är Kopparbergs på den svenska börsen. Aktien senaste 10 åren? -57 %. Carlsberg i Danmark? Sedan 2019 noll tillväxt. Campari (Aperol m.m.) i Italien? Noll tillväxt sedan IPO 2017. Tydlig trend helt enkelt. 

Två Månadslöner

Från bottennapp till succé: Mina bästa affärer sedan start

Den 12 april delade jag med mig av en ärlig genomgång av mina sämsta innehav just då. Det är en ofrånkomlig del av resan; ibland köper man när det är för dyrt, eller så förändras förutsättningarna plötsligt på ett sätt man inte kunnat förutse. Alla aktier jag äger ägs även av investmentbolag och andra aktiva fondförvaltare, så om jag ligger back, de ligger back också och mycket mer än jag.

Trots att jag fokuserat på rabatter och låga värderingar föll kurserna av flera olika anledningar. Men på börsen kan vinden vända snabbt. Bara en månad senare har de djupa minusposterna börjat återhämta sig och visar nu bara ett svagt minus. Det påminner oss om vikten av is i magen – det som ser mörkt ut ena månaden kan se betydligt ljusare ut nästa.

Men idag lämnar vi motgångarna bakom oss. Idag ska vi titta på de affärer som har gått vägen och faktiskt fira vinnarna! Listan över mina bästa investeringar är som väl är betydligt längre än förlustlistan, och här finns några riktiga stjärnor.

Juvelen i kronan: Investor. Högst upp på pallen hittar vi föga förvånande Investor. Min strategi här har varit enkel men effektiv: jag köpte med en rejäl substansrabatt på 18–20 % och har haft siktet inställt på horisonten. Kombinationen av bolagets starka underliggande tillväxt och det faktum att marknaden valt att minska substansrabatten har skapat en fantastisk hävstångseffekt. Resultatet i skrivande stund? En kursrusning på hela 150 %.

Utdelningsmaskinen Volvo Lastbilar. Här ser vi den enorma kraften i totalavkastning. Under de senaste nio åren har jag inte bara åtnjutit generösa utdelningar, utan även sett en kursuppgång på 113 %. Om jag räknar in de återinvesterade utdelningarna har Volvo faktiskt presterat ännu bättre än Investor i min portfölj. Det är ett kvitto på att tålamod i stabila industribolag verkligen lönar sig.

Modet att gå mot strömmen: en av mina mest intressanta resor har varit i Swedbank. När rubrikerna om penningtvättskandaler var som mörkast och ”alla” skrev till mig att jag borde sälja denna ”tråkiga” aktie, valde jag att sitta kvar. Trots hot om böter från USA och massiv kritik från alla håll, litade jag på min analys. Jag sålde och köpte många gånger och analysen stämde och blev bättre än jag räknade med – ett beslut jag inte ångrar idag. Med en kursuppgång på 75 % och en årlig utdelning på cirka 10 % har det varit en fantastisk affär. Lärdomen är tydlig: köp när andra är rädda, även om det kräver mod.

Snabbfotade fynd: Sist men inte minst vill jag nämna Vår Energi, som jag klev in i så sent som i slutet av februari. På knappt tre månader har positionen ökat med 30 %, och med en förväntad årlig utdelning på runt 15 % är det inget annat än ett otroligt fynd. Dock är aktien volatil och ena veckan är det +40 %, den andra +25 %. Oklart hur det blir framåt men efterfråga är över produktionskapacitet och kommer stanna där i många år framåt.

Sedan har jag en rad aktier med mellan 10-30 % och de är Asmodee, Avanza, TakeTwo, Ahold Delhaize. Även fonder gått kraftigt upp med över 20 % senaste året som Italien, Norge och USA. Så portföljen mår riktigt bra och oavsett vad som händer är den redo för nästa fas. Oavsett vad, är jag också redo med rejäl kassaposition, för både uppgång och nedgång.

Börsen handlar inte om att ha rätt varje gång, utan om att ha modet att agera på möjligheter när de dyker upp och låta vinnarna löpa över tid. Vilka är dina bästa affärer just nu? 

Två Månadslöner

Trygghet vs tillväxt på börsen? Portföljuppdatering

Portföljuppdatering: Uppgång i år, +9,65 %. Det är helt otroligt. Det råder krig i Iran, en inflationsvåg hotar att slå mot hela världen, Ryssland hotar EU och Ukrainakriget har nu pågått i fyra år. AI-bolag har rusat i pris, och till och med bolag som inte ens tjänar pengar har stigit tusentals procent. Börsen är inget kasino, men under 2025–2026 har den blivit ett.

Nu står vi här: ena sidan tror på en rejäl nedkylning i världsekonomin, med ett förväntat ras för världsindex (främst USA) på cirka 25–40 %, medan den andra sidan tror så mycket på AI att de köper vad som helst som har "AI" i beskrivningen i tron om en fantastisk revolution.

Ärligt talat har båda sidor rätt. Börsen rasar då och då, och rejält. Det kommer att ske. Och eftersom det var ett tag sedan så blir det större ras än vanligt på 10 %. AI är samtidigt otroligt bra och hjälper företag enormt mycket – inte alla, men tillräckligt många. Många kommer att gå i konkurs och aldrig tjäna pengar, men några kommer att lyckas.

Det är alltid en bubbla någonstans. Samtidigt har vi sektorer som har legat lågt länge, så det finns fynd att göra om man vågar gå mot strömmen och köpa det som är opopulärt för tillfället.

Vad har jag gjort de senaste månaderna? Jag har minskat i USA, Italien, Asmodee (efter kraftig uppgång) och Castellum, samt köpt lite i SCA (otroligt låg värdering), Norge, Europa, försvarsfond och Indien.

Som ni ser köper jag trygghet. Långsiktig trygghet med underliggande värde. Här kommer ni inte se småbolag som det haussas kring, bolag som inte tjänar pengar eller bolag som säljer produkter vilka utnyttjar superposition och sammanflätning för exponentiell beräkningsprestanda; som besitter storskalig kvantarkitektonisk potential att disruptivt dekonstruera rådande kryptografiska paradigm och transformera simulativ fysik.

Det påminner otroligt mycket om Peter Lynchs filosofi: köp det du förstår, inte det som är populärt. Jag väntar till vinden börjar blåsa igen och korthuset faller. Då köper jag mer fonder, inte enskilda aktier. Nu är det juni och sommar! Allt gott!

Två Månadslöner

Säljer USA fonder på grund av ökad osäkerhet

Jag har aldrig sålt så mycket aktier som i maj 2026. Det är mer än vad jag gjort under de senaste åtta åren jag sparat på börsen. Bland annat har jag sålt av Castellum, Asmodee, USA-fonder, Latour, Boliden och Italien-fond. Jag har köpt lite smått i några nya innehav, men mer om det en annan gång.

Varför säljer jag så mycket när börsen stiger? Vi får inte ignorera de fundamentala problem som många väljer att blunda för. Allt handlar om USA, för vad som än händer där drabbar hela världen, inklusive Sverige. Ta bara statsskulden som är på sin högsta nivå någonsin och inom kort passerar 40 biljoner dollar. Med räntekostnader på 1 biljon dollar är FED helt låsta. Om de höjer räntan skenar lånekostnaderna i ett land som redan har en ohållbar budget.

Om de sänker räntan stiger inflationen ännu mer. Samtidigt fortsätter inflationen att drivas uppåt av oroligheterna i Hormuzsundet. Dessa leveransproblem kommer att märkas i 9–12 månader framöver även om kriget skulle ta slut idag, och eftersom det fortfarande pågår kommer vi troligen att se stigande priser under hela 2027. Bristen på olja påverkar varenda bransch, produkt och människa på planeten.

Den politiska korruptionen är lika oroande. Trump lovade att kriget handlade om anrikat uran, men nu när Iran lagt fram ett förslag på fred finns inget om uran med i avtalet. Det betyder att kriget varit meningslöst, förutom för att tjäna pengar åt Trump och hans korrupta administration som handlar aktier på rekordnivåer. Man frågar sig hur mycket mer man måste stå ut med under de två år som återstår.

Den ekonomiska verkligheten för vanliga amerikaner är brutal. Människor arbetar heltid men får inte ekonomin att gå ihop. Fler tvingas ha två jobb, väljer bort att skaffa barn och flyttar till allt mindre utrymmen – de sämst ställda bor nu i förråd, husvagnar eller sina bilar. De flesta är dessutom tungt belånade, inte bara på sina hem utan via kreditkort bara för att kunna köpa mat. 

Det är inte bara en fastighetskris, utan en kombination av kriser där AI-utvecklingen dessutom gör det nästintill omöjligt för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. När restauranger står tomma och de som tjänar över 100 000 dollar per år räknas som välbärgade – trots att det bara är en liten del av befolkningen – inser man hur illa det står till för de resterande 80 procenten.

Den geopolitiska kartan ritas om i snabb takt. Länder tar hem sitt guld från USA och säljer av amerikanska värdepapper. EU har skapat ett eget NATO och samarbetar allt mer med Kanada, samtidigt som man slutar köpa amerikanska varor och istället utvecklar egna sociala medier och betallösningar. USA har tappat det, medan Kina sakta men säkert tar över som världsmakt. Varför skulle jag vilja investera i ett land som bara drivs av girighet och inte bryr sig om sina egna anställda? Den gränsen för vad ett samhälle tål har passerats för länge sedan.

Jag köper därför inte USA, jag säljer – och jag gör det vid varje uppgång. En börskorrigering kommer alltid, och den här gången kommer raset att bli större än vanligt. Risken för omfattande protester ökar för varje dag kriget drar ut på tiden eller antalet döda amerikanska soldater stiger. Jag tror att det kommer se som mörkast ut under andra halvan av 2026, och då står jag redo med kassa för att kunna köpa indexfonder från hela världen till priser som äntligen känns billiga.

För att just nu, det mesta är dyrt. Jag räknar med -30% fall i USA index fram till sista mars 2027. 

Två Månadslöner

Säljer fonden - Italien 😪

Italien är ett land som de flesta av oss förknippar med fantastisk mat, solsemester och historiska sevärdheter. Men när man flyttar blicken från semesterbilderna till ekonomins grafer blir läget snabbt betydligt gråare. 

Från min sida tycker jag att Italien är ett otroligt fascinerande land, men som investerare måste man vara beredd på en hel del magont. Det finns nämligen många anledningar till att det känns direkt osäkert att lägga sina surt förvärvade pengar där. 

Landet dras med en enorm statsskuld, unga som flyttar till andra länder för att få högre lön, en åldrande befolkning och en politisk spelplan som svänger snabbare än en italiensk sportbil. Tillväxten har varit seg i decennier, och byråkratin gör det ofta svårt för företag att expandera ordentligt. Det är helt enkelt en miljö där det är lätt att trampa snett.

Trots alla dessa varningsflaggor har jag faktiskt en italiensk fond i min portfölj: Fidelity Italy A-Dis-EUR. Men jag måste vara ärlig och säga att den ger mig blandade känslor. Fonden har nämligen en avgift på hela 2,14 %. Jag tycker att det är på gränsen till ocker. Över tid äter en så hög avgift upp mina pengar och nallar rejält på den framtida avkastningen. Varje procent som försvinner i avgifter är ju en procent som missar den berömda ränta-på-ränta-effekten.

Ändå har jag valt att behålla fonden, och den utgör just nu ungefär 4 % av mitt totala portföljvärde (ja, jag sålde ca. 10% av innehavet med 20% vinst). Varför behåller jag då det om landet är skakigt och avgiften hög? Jo, för att man måste skilja på ett lands politiska problem och landets bästa företag. Italien som nation kan ha det kämpigt, men landet är inte samma sak som börsens största bolag. 

Tittar man närmare på innehaven i fonden så hittar man fina, stabila och globala jättar. Det är bolag som tjänar pengar över hela världen, inte bara på den italienska hemmamarknaden. De har starka varumärken, trygga kassaflöden och en förmåga att leverera vinst oavsett hur mycket det stormar i den italienska regeringen.

För mig fungerar dessa 4 % som en liten krydda och en medveten chansning på att de här kvalitetsbolagen kommer att fortsätta leverera. Jag tycker att det är en rimlig risk att ta, så länge positionen inte blir för stor. Värderingen är fortsatt attraktiv och fler och fler väljer att spendera sina pengar i just Italien. Hur tänker du själv kring att investera i länder med hög politisk risk, låter du bli helt eller vågar du också ta rygg på de bästa bolagen?

Två Månadslöner

Svenska aktier är inte alls svenska

När jag räknar ihop summan på min portfölj och tittar på landsfördelning så syns det tydligt att jag har fortfarande ca 50% i Sverige men stämmer det verkligen? Inte alls. Låt mig förklara.

Diversifiering är viktigt för mig, jag vill inte ha enbart Sverige, enbart USA eller inte ens 50-50%. Jag vill sprida riskerna ännu mer. Bort från enskilda länder, valutor och politik som kan drabba portföljen fortare än se på en två timmar lång film. Det räcker att Trump tweetar något konstigt så rasar hela portföljen. Det vill jag inte se. Hellre lägre men garanterad trygg avkastning, speciellt när portföljen har blivit större och jag förväntar mig att leva på pengarna om 15 år.

Enligt de aktier som är noterade i Sverige så är det 50% Sverige i portföljen. Men nästan alla mina svenska aktier säljer nästan ingenting i Sverige, max 10% av försäljningen är i Sverige. Så egentligen bolag som Investor, Volvo, Nibe, Asmodee, Evolution alla är globala bolag med försäljning i övriga världen. Inte i Sverige.

Man kan ha en svensk aktieportfölj och ändå vara exponerad mot hela världen. Mina svenska bolag är endast Avanza, Swedbank och Castellum och inte ens dessa är 100% Sverige. Jag har räknat fram att min aktieportfölj som har ca 50% Sverige säljer egentligen ca 17% i Sverige. Det är min verkliga exponering mot Sverige. 

När du pratar med andra, glöm inte att svensk aktieportfölj betyder inte dålig diversifiering, den kan vara väldigt bra med rätt mängd olika bolag. 

Det har jag aldrig ens tänkt på, att titta på försäljningen och var pengarna kommer ifrån. Man kan alltså ha 10 svenska aktier som säljer nästan ingenting i Sverige. Märkligt eller hur? Eller ha 4-5 norska bolag som säljer mer än hälften i Sverige. Om det nu finns såna bolag, men värt att tänka på!

Två Månadslöner

Varför ETF:er är bättre än fonder?

Idag ska jag besvara en läsarfråga från Ulrika, som undrade om jag kunde skriva lite mer om ETF:er. Jag ska hålla det kort men informativt, och ni får gärna återkomma med följdfrågor om ni undrar något mer.

Vad är då en ETF? Det är helt enkelt en börshandlad fond. Den fungerar som vilken fond som helst, med den stora skillnaden att du handlar den direkt över börsen precis som en aktie, istället för att vänta på en fastställd kurs. Avgifterna skiljer sig inte alltid så mycket från vanliga fonder, men ofta tillkommer en valutaväxlingsavgift eftersom många ETF:er handlas i euro eller dollar, även om vissa finns i svenska kronor.

Jag äger till exempel Franklin FTSE India UCITS ETF, där förvaltningsavgiften ligger på 0,33 %. Utöver den tillkommer en valutaväxlingsavgift på 0,25 % vid både köp och försäljning, samt ett courtage som i detta fall börjar från 1 euro. Eftersom courtage tillkommer behöver man ofta köpa för lite större belopp, exempelvis från 4 000 kronor per köptillfälle, för att det ska vara lönsamt. Om man räknar in alla kostnader över tid hamnar den totala årliga avgiften på cirka 1,08 %. Om vi jämför med en liknande fond, som har lägsta kostnaden på 1,94 %, blir ETF:en ett betydligt bättre alternativ. Trots att det kan vara många små poster att hålla reda på är det i slutändan billigare.

Egentligen borde ETF:er vara mycket mer populära än vanliga fonder, eftersom du ser priset i realtid och kan handla omedelbart, vilket är en fördel om du vill agera snabbt vid oro på börsen. Trots detta är intresset i Sverige förhållandevis lågt. För att sätta det i perspektiv har den mest ägda fonden, Avanza Zero, över 1 000 000 ägare, medan den mest populära ETF:en, XACT Nordic High Dividend Low Volatility, endast har cirka 55 900 ägare. Därefter sjunker siffrorna snabbt för övriga ETF:er.

Jag äger inte den mest populära ETF:en själv, då den fokuserar uteslutande på Norden med en stor koncentration mot banker och telekom. En intressant skillnad mot de flesta vanliga fonder är dock att vissa ETF:er delar ut pengar till sina ägare, ibland med en direktavkastning på ett par procent. Jag tycker mycket om ETF:er och kommer definitivt att ha fler i portföljen framöver trots låg intresse från övriga sparare.

Två Månadslöner

Avanza Sweden: En fond som inte behövs

Jag vill säga direkt att jag äger aktier i Avanza och här är bara mina tankar, ej köp- eller säljrekommendation. Gör alltid en egen analys innan du investerar dina pengar.

Tycker att Avanza Sweden kommer locka kunder med en låg avgift på 0,17 %, men annars ser jag inget speciellt med fonden. Det finns redan Avanza Sweden All Cap som investerar i alla bolag, och de har en regel om max 2 % per bolag. Dock kapar man vinnare och investerar mer i förlorare. Senaste fem åren har det inte blivit någon avkastning. Noll.

Det finns även Avanza Zero som köper OMXS30-bolag, alltså de 30 största bolagen i Sverige, vilket är riktigt bra. Ingen avgift och 60 % avkastning på fem år. Avanza Sweden blir marknadsviktad, alltså kommer stora bolag stå för det mesta och små bolag bara försvinna i mängden. Högst upp blir ändå OMXS30-bolag som kommer stå för (enligt AI) ca 90 % av fonden. Sedan kommer 170 bolag fördelas på cirka 10 % av fonden.

Troligtvis blir det Large Cap-bolag till ca 90 %, Mid Cap på 7 % och Small Cap får stå för 3 %. Det låter som Avanza Zero i mina ögon, som dessutom inte kostar något. Så, är nya fonden Avanza Sweden bra? Ja. Är den bättre än OMXS30, alltså Avanza Zero? Nej.

Avanza behöver skapa en fond som följer småbolag, alltså riktigt små bolag. Typ 200–300 stycken. Jag vill köpa en korg av de minsta bolagen på börsen, men när man letar upp småbolag så står Castellum högst upp, Axfood, Trelleborg och liknande enormt stora bolag. Jag förstår att det finns svårigheter att köpa in sig i små bolag för en fond, men ändå, det är vad som efterfrågas. Inte mer av liknande fonder.

Eller Avanza Försvar, Avanza Energi? Till och med Avanza med lågt värderade aktier, typ under P/E 10, hade varit intressant. Köp in sig billigt, sälj dyrt vid varje årsskifte. Det finns hundratals olika fonder och ETF:er de kan skapa, så valet av Avanza Sweden... meh.

"Avanza Sweden är utformad för sparare som söker en bred exponering mot den svenska aktiemarknaden i en och samma produkt. Till skillnad från Avanza Zero, som följer de 30 mest omsatta bolagen, inkluderar Avanza Sweden även små och medelstora företag. Det ger en mer diversifierad branschfördelning och en utveckling som ligger närmare den totala svenska marknaden."

Alltså fler småbolag i fonden som har rasat de senaste fem åren. Det blir bra på sikt när småbolag vänder och fonden kommer ge avkastning, men småbolag kommer stå för så liten del av fonden att min fråga är: är det ens värt det med tanke på den högre avgiften?

Två Månadslöner

Spara tusenlappar på bilen – så enkelt gör du däckbytet själv

Att spara pengar behöver inte vara krångligt eller innebära att man drar in på allt det roliga i livet. Ofta handlar det bara om att tänka till en extra gång innan man drar fram bankkortet. Små utgifter blir snabbt stora summor över ett helt år, och en av de enklaste posterna att kapa är kostnaden för bilen. Idag vill jag dela med mig av ett tips som kan spara dig flera hundralappar på bara en timme.

Nyligen ringde jag runt till olika verkstäder för att få en offert på däckbyte. Eftersom det är säsong nu ville de ha 500 kronor för jobbet. Förra året betalade jag den summan utan att blinka, men i år bestämde jag mig för att göra det själv istället. Visst, det kräver lite energi och man blir kanske lite smutsig om händerna, men på ungefär en timme är det klart. Jag tog till och med tiden och det var strax över en timme. Om man räknar med att man gör detta både vår och höst, så har man snabbt sparat in en tusenlapp.

Alla kan inte, men de flesta kan. Jag har full förståelse för att alla inte har möjligheten att meka med bilen. Bor man mitt i Stockholms innerstad är det inte helt enkelt att ställa sig på gatan med domkraften. Man behöver trots allt lite utrustning som ett fälgkors och en stabil domkraft, samt en plan yta att stå på.

Men för de allra flesta av oss finns det lösningar. Har du inte en egen uppfart? Kör hem till en kompis, Biltema parkering eller en släkting som bor i hus. Där finns det ofta både plats och rätt verktyg att låna. Det blir dessutom trevligare och fortare om man hjälps åt!

När du ändå är igång och fixar med hjulen finns det ännu mer pengar att hämta:

Skippa däckhotellet: Att förvara däcken på verkstaden kostar ofta många hundralappar per säsong. Rensa ett hörn i källaren, garaget eller fråga om du får ställa dem hos dina föräldrar. Det är pengar rätt ner i fickan.

Överväg året runt-däck: Om du bor i södra Sverige där vintrarna ofta är milda med plusgrader, kan året runt-däck vara ett alternativ. Då slipper du hela cirkusen med däckbyten två gånger om året. Senaste 10 åren har jag använt året runt utan bekymmer, så länge man håller hastigheten och avstånd från andra. Nu har jag dock sommar och vinterdäck, men när sommardäck slits så kommer jag använda bara vinterdäck utan dubb, sommar som vinter eftersom jag vet efter 10 år, att det funkar bra.

Bor du däremot längre norrut är riktiga dubbdäck såklart en nödvändighet för säkerheten.

Genom att göra dessa små förändringar kan du enkelt spara ett par tusen kronor om året. En viktig påminnelse bara: Glöm inte att efterdra bultarna efter några mils körning så att hjulen sitter ordentligt. Lycka till med bilsparandet!

Två Månadslöner

Extrema uppgångar i dessa aktier

Här är några bolag som du säkert känner igen – fina, stabila Large Cap-bolag i världen: SAP, Salesforce, Hermes, Novo Nordisk, Netflix, Home Depot, Spotify, Blackstone, IBM, Uber...

Och här är några andra som du också troligtvis känner igen: Caterpillar, Nokia, Intel, Seagate, Western Digital, Sandisk... Listan känner i alla fall spelnördar igen, det är många bolag som tillverkar datalagring. Alltså minne, som USB-minnen, SSD-diskar, hårddiskar och liknande.

Senaste året har den första listan, med fina bolag, gått ned med 20–50 %. Den andra listan har gått upp med över 100 % senaste året. Hur ska man veta det i förväg? Visst behöver vi mer datalagring i framtiden, men om vi tittar på några av dessa bolag och värderingen:

Nokia, PE 83, Intel förlust, Seagate PE 75 (+640 % 1 år), Western PE 25 (enda vettiga +868 % senaste året) och Sandisk PE 46, +3 372 % senaste året. Nu har branschen för datalagring gått om Nvidia med råge. (% kan avvika något då jag skrev inlägget för några dagar sedan).

Samtidigt, hur ska man veta i förväg att bolag som Netflix ska rasa, eller Blackstone, SAP eller Hermes? Pengarna flyttas fram och tillbaka på börsen och man hinner oftast inte med att följa pengarna. Annars hade man också kunnat göra bra affärer.

Sandisk med över 3 300 % uppgång senaste året – hur många svenskar var med för ett år sedan? 2 212 aktieägare idag, det tillkom 2 098 nya ägare senaste året. Så ungefär 114 hade investerade pengar i bolaget för 1 år sedan. Det är ju nästan ingen. Alla nuvarande köpte in sig under tiden aktien steg och alla har fått olika avkastning beroende på när man köpte senaste 12 månaderna. Fantasiutveckling, men om du har köpt för 1 vecka sedan så har du -10 % avkastning. Börsen är alltså rolig. Man kan äga samma aktie men ha helt olika procentuella avkastningar.

Min poäng idag är att man inte vet vad som är köpvärt idag och hur utvecklingen blir om 10–15 år. Visst, AI, datalagring, energi, militär och råvaror som koppar, guld, silver och uran är otroligt viktiga, men dessa har redan gått upp mycket och den stora frågan är: kommer dessa stiga mer framöver eller visa rejält minus om några år? Ingen vet.

Samma gäller börsens sämsta bolag Telia. Totalt värdelös var den sedan år 2000–2023. MEN senaste 3 åren en avkastning på 82 % plus en massa utdelningar. Det är det som förvånar mig mest av allt, man har noll koll på vad man ska köpa längre. Dåliga bolag vänder och stiger kraftigt, fina bolag rasar 25–75 % trots rimliga värderingar på båda sidor. Aktier blir mindre och mindre intressanta för mig och jag föredrar fonder och etf:er mer och mer.

Trading är inte så dumt heller, men jag hoppar gärna att analysera kursgrafer och stödpunkter, det är löjligt. Enda vettiga är volymflöden, alltså när de flesta är på köpsidan och antalet aktieägare stiger kraftigt varje dag – då kan man hoppa på tåget. Ibland är det tydligt, t.ex. när jag köpte oljebolaget Vår Energi. Nästa gång kommer jag köpa för större belopp. Nu tradar jag i Axfood. Får se vad som händer om några veckor.

Obs, ej köpråd.

Två Månadslöner

Gaia Microcap höjer avgiften till 2,53% 😯

Förstår inte riktigt varför ingen pratar om Gaia Microcap längre. För det första så har tjejerna Matilda Karlsson och Helen Groth bytt namn på fonden till Case Gaia Microcap. För det andra så har de ökat avgiften rejält på Avanza. I min analys tidigare om Gaia microcap - Analys av nya fonden så har jag skrivit avgift på 1,93% och idag, ett år senare är den 2,53%! Visste inte ens att man kan smyghöja avgiften...

I analysen skrev jag att fonden har köpt på sig en massa dyra aktier, och om de hade köpt något annat som är rimligt värderat, då hade även jag köpt fonden. Men idag är jag ännu mer skeptisk. Varför?

Fonden har presterat dåligt – vem hade kunnat ana det? Alla ni som läser bloggen, såklart. Sedan starten för ett år sedan ligger den på -12,98 % (i skrivande stund 22 maj).

De 5 största innehaven och deras avkastning det senaste året (ca 25 % av fonden):

• Karnell: +60 %. Snyggt! P/E 29
• Dynavox: -8,24 %. P/E 49
• BioGaia: +28,84 %. P/E 39
• Harvia: -16,81 %. P/E 26
• Apotea: -24,61 %. P/E 33

Nästan 60 % av fonden består av teknik och sjukvård. Det påminner lite om TIN Ny Teknik. Sedan 2019 har de -4 % i avkastning. Nyligen har de stuvat om rejält i portföljen för att få till någon form av tillväxt överhuvudtaget, annars kommer fonden att försvinna helt och hållet om ingen sätter in nya pengar.

TIN har köpt populära aktier som Adyen, Paradox och Google till höga multiplar. Vi får se hur det kommer att gå framöver. Protean-fonden, (med Bråse vid ratten), är den enda fonden som lyckats med en 26 % uppgång det senaste året. Den enda anledningen är att fonden har köpt stora, välkända bolag som mår bra i grunden. Men även här finns det bolag som inte alls mår bra, som Revenio, Electrolux och liknande. 

Handelsbanken Hållbar Energi var en extremt populär fond, sedan tappade den och nu verkar det ske en energiomställning igen. Volatilt, helt enkelt. I år är den upp 30 %, men de senaste 5 åren är den bara upp 22 % – inget speciellt. Dock är det framtiden. Dyr i avgift med.

Avanza Småbolag by Skoglund, som också var poppis, ligger på -4,13 % de senaste 5 åren. Till och med jag har valt bättre aktier att äga och jag är varken ekonom eller finansiell rådgivare...

Hur har det gått för mig då?

Det senaste året ligger jag på 13,4 %. Helt okej. De senaste 5 åren? 34,35 %. I mars 2020 rasade börsen med 30 %, men sedan nåddes en pandemitopp under maj–december 2021. Så det vi jämför med nu är just den pandemitoppen. Sedan starten 2018 har min portfölj gett 12–13 % i avkastning i snitt per år (CAGR), vilket är i linje med eller något bättre än en indexfond.

Jag undviker alla nischade fonder där en enskild person ansvarar för förvaltningen och tar ut höga avgifter. Det är inte värt det. Man får mest sannolikt högre avkastning om man bygger ihop en egen portfölj eller om man köper en indexfond – oavsett om det är en globalfond, USA-fond eller till och med en Sverigefond.

Jag har valt att ha en egen portfölj (aktier) för cirka 50 % av det totala kapitalet för att bevisa att jag kan göra jobbet bättre än "experterna", samt för att det är roligt att äga enskilda aktier och följa dem. Den andra halvan består bara av indexfonder och ETF:er som följer en hel bransch.

Två Månadslöner