Sunday, May 10, 2026

Kamikaze-delfiner och mini war: Är USA ett enda stort skämt?



Kommer ni ihåg snacket om att det skulle bli en snabb och enkel affär? Att motståndet i Iran var obefintligt och att segern var säkrad? Det låter precis som när analytikerna på banken lovar guld och gröna skogar i en aktie som egentligen är på väg mot stupet. Nu har verkligheten hunnit ikapp narrativet kring konflikten med Iran, och precis som en sprucken börsbubbla är det ingen vacker syn.

En ny rapport från NBC News visar att bilden av Iran som en militär lättviktare har varit en ren och skär glädjekalkyl. Det visar sig att de amerikanska baserna och militära tillgångarna har tagit betydligt mer stryk än vad som tidigare erkänts.

Vi ska inte heller glömma att USA har inte vunnit någon krig sedan andra världskriget och även där var det Ryssland som gjorde det mesta. USA har förlorat i Vietnam, Korea, Kuba, Libanon, Somalia, Afghanistan och Irak. Iran blir exakt samma nederlag som jag skrev om i mina tidigare inlägg. 

Enligt rapporten, som bygger på källor inom både militären och kongressen, beräknas kostnaderna för att reparera skadorna på amerikanska baser i Mellanöstern uppgå till minst 5 miljarder dollar (ca 50-55 miljarder kronor). Och då är detta en försiktig uppskattning som inte ens inkluderar de dyraste posterna som förstörda radarsystem och flygplan.

Iran har lyckats slå ut allt från landningsbanor och kommandocentraler till avancerad satellitkommunikation. Vid ett tillfälle lyckades till och med ett iranskt stridsflygplan bomba en bas i Kuwait – första gången på decennier som en amerikansk bas träffats av fientligt flyg. Var fanns det där ”oslagbara” luftförsvaret som vi fått höra så mycket om?


Det påminner mig om när analytiker spår att ett bolag ska växa med 44 % trots att vinsten faller. Man blundar för riskerna och överskattar sin egen förmåga. Man har fullständigt underskattat Irans kapacitet. De har inte blivit ”utplånade”. Tvärtom finns tre fjärdedelar av deras flygvapen kvar, och de har tusentals missiler och drönare i lager.

Länder som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, som trodde att amerikanska baser betydde säkerhet, ser nu att det istället gör dem till måltavlor. När säkerheten sviktar börjar de se sig om efter andra partners, som BRICS. Det är ett totalt misslyckande för den utrikespolitiska strategin.

Vi ser nu ett Pentagon som ber om rekordstora budgetar samtidigt som de vägrar redovisa de faktiska skadorna. Man har förbrukat 80 % av sina defensiva missiler och kostnaderna skenar med en miljard dollar om dagen.

Lärdomen? Precis som på börsen: Om något låter för bra för att vara sant – som att ett krig mot en regional stormakt ska vara ”billigt och enkelt” – så är det oftast det. Det är dags att sluta lyssna på de som målar upp fantasibilder och börja titta på de faktiska siffrorna. För i slutändan är det vi som får betala för deras felräkningar, oavsett om det handlar om skattekronor, högre oljepriser eller aktieportföljer. Jag visste att kriget kommer dra ut på tiden. Den skulle ju ta slut inom ett par veckor och nu är det över två månader och ingen slut i sikte.


I februari 2026 talade Trump-administrationen klarspråk om att det var ett krig med "Operation Epic Fury" som kodnamn. Men så fort 60-dagarsgränsen för War Powers Act närmade sig i maj, började retoriken krympa i tvättmaskinen. Först blev det en strategisk operation, sedan en "liten utflykt" (excursion), för att i veckan landa i att det bara är en "mini-war" som "går jättebra". Nu senast, i ett försök att helt avdramatisera de enorma skadorna på amerikanska baser, kallade Trump det hela för en "liten skirmish".

USA har blivit ett skämt, tack vare Trump. Det mesta låter som något hämtat ur en dålig Bond-film, men ryktena om "kamikaze-delfiner" har faktiskt skapat rubriker. 

Media har rapporterat om hur tränade delfiner används för att fästa sprängladdningar på fientliga fartyg eller jaga dykare. Det är ett bisarrt exempel på hur desperat krigföringen blir när den teknologiska fasaden spricker – precis som på börsen letar man efter desperata lösningar när de vanliga verktygen slutar fungera. Frågan är bara vem som är mest verklighetsfrånvänd: de som tränar delfiner för självmordsuppdrag eller de analytiker som tror att det är en hållbar strategi för framtiden. Jag orkar inte mer...

Obs, bilderna har Trump laddat upp på X. Som sagt, what a fu**?

Två Månadslöner

No comments:

Post a Comment