Guld som inte är guld längre

Ibland lär man sig något som verkligen får en att stanna upp och tänka. Jag hade en sådan stund nyligen när jag började läsa mer om olympiska medaljer och hur pengar i elitidrott faktiskt fungerar. Det fick mig att se saker på ett helt annat sätt.

Tänk dig att du har tränat hela ditt liv. Varje dag i många år. Du offrar tid, energi och ofta ett vanligt liv för att bli bäst i världen i din sport. Till slut står du där på prispallen i de olympiska spelen och får en guldmedalj runt halsen. Det borde vara den perfekta belöningen.

Men sedan får du veta att guldmedaljen knappt är guld.

Det låter nästan som ett skämt men det är sant. En olympisk guldmedalj består till största delen av silver. Den innehåller ungefär 92 procent silver och bara ett tunt lager guld ovanpå. Det betyder i praktiken att den är en silvermedalj med lite guld på ytan.

Det gör förstås inte prestationen mindre. Att vinna en olympisk medalj är fortfarande en av de största prestationerna en idrottare kan uppnå. Men ändå känns det lite märkligt. Speciellt när man tänker på hur mycket pengar som cirkulerar runt olympiska spelen.

Det som förvånade mig ännu mer är hur lite pengar många av de bästa atleterna faktiskt tjänar. De olympiska spelen genererar enorma summor genom tv rättigheter, sponsorer och reklam. Samtidigt lever många elitidrottare ganska enkelt och kämpar ekonomiskt under stora delar av sin karriär.

I vissa sporter behöver atleter jobba vid sidan av träningen eller leva på små stipendier för att kunna fortsätta satsa. De tränar lika hårt som världsstjärnor i stora sporter men får en helt annan ekonomisk verklighet.

När man tänker på det känns det orättvist. Personerna som faktiskt gör spelen möjliga är ju atleterna själva. Utan dem finns ingen tävling och inget drama att titta på. Samtidigt är det också något fint i det. Många idrottare gör det inte främst för pengar utan för passionen, drömmen och känslan av att vara bäst i världen i just sin sport.

En annan sak jag vill ta upp är att jag upptäckte Vanessa Wingårdh på Youtube. Hennes videor är både underhållande och lärorika. Hon förklarar hur världen fungerar på ett sätt som är lätt att förstå och ofta går det snabbt att få nya perspektiv. Det är ganska häftigt hur mycket man kan lära sig bara genom att vara nyfiken och lyssna på människor som delar kunskap på ett bra sätt.

Två Månadslöner

Ras i Guld, Silver och Bitcoin

Oftast (inte alltid) ser man rejäla nedgångar efter rejäla uppgångar på börsen. Det spelar mindre roll vad det gäller, en aktie, fond eller ett index. I dag tänkte jag slänga in ett par bilder här. Den ena visar guldindex och den andra silverindex.

På sociala medier har det de senaste dagarna skrivits att både guld och silver har rasat i värde. Guld föll omkring 10% och silver cirka 26%, om jag minns rätt. På en enda dag. I vanliga fall är det en rejäl dipp, men i det här sammanhanget är det inget ovanligt alls. Det är fullt normalt, även om dessa två skulle falla ytterligare 50%. Under de senaste tio åren har både guld och silver gett flera gånger pengarna – det är i sig onormalt.

Vanligtvis är det tråkiga, inflationsskyddade tillgångar som knappt växer 7% per år, men här har investerare fått omkring 50% per år.

Så är det panik? Kaos? Nej, det handlar bara om vinsthemtagningar. Dipparna syns knappt ens i kursgraferna. Däremot är det viktigt att komma ihåg att ingenting växer till månen, allt rättar till sig till slut. Bitcoin växer inte heller för evigt, och bolag som är populära i dag låter som långsiktiga investeringar. Men det räcker med lite konkurrens eller att kriget tar slut, så kan vi få se rejäla ras även där.

Mycket kan förändras snabbt. Därför rekommenderas indexfonder, alltså globala indexfonder, till alla nybörjare – och det med all rätt. Den största nackdelen är att USA står för cirka 70 % av globala index, vilket gör att man behöver komplettera med fler fonder. Fler regioner och länder för att minska USA-exponeringen.

Till exempel: 50% globalfond, 20% Norden (eller Sverige), 20% Europa och 10% i annat, som Asien eller liknande. Då har man ändå runt 35 % investerat i USA via globalfonden. Det man ofta glömmer är att bolag i Europa och Sverige säljer enorma mängder i USA, så den faktiska exponeringen mot USA är närmare 50%, trots att det står Europa- eller Sverigefond.

Tyvärr är okunskapen bland investerare enorm. Många läser bara rubriken och tror att de förstår vad de äger. Många jag pratat med säger rakt ut: ”Jag vet inte vad jag äger.” Det är faktiskt riktigt läskigt. En annan viktig sak att ta upp är svenska småbolagsfonder. De innehåller ofta nästan alla de största svenska noterade bolagen, eftersom dessa räknas som småbolag i jämförelse med världens största bolag.

Två Månadslöner