Hur mycket sparar svenskar år 2026?

 

Enligt SEB sparar svenskar 5 600 kr varje månad. Som med all statistik var jag skeptisk, men när jag läste vidare för att ta reda på var pengarna sparas, visade det sig – precis som jag trodde – att det är mindre än så som faktiskt sätts i arbete. Bankkontot är fortfarande svenskarnas favoritplats. Menar SEB ett vanligt bankkonto som sparkonto? Det måste väl ändå vara ett sparkonto, annars är deras text dåligt skriven. Länk här.

Av det genomsnittliga sparandet går omkring 2 340 kronor till ett sparkonto.

Fonder kommer därefter med 1 480 kronor, sedan pensionssparande på 770 kronor, aktier 650 och annat sparande 350 kronor.

Så i det stora hela lägger svenskarna strax över 2 000 kr på börsen. Ungefär 2 300 kr läggs även på sparkontot och några hundralappar på annat – det måste väl vara P2P-lån, ädelmetaller, vin, klockor, Pokémonkort och andra samlarobjekt? SEB specificerar inte detta.

Det innebär att mer pengar placeras på sparkonton än i fonder och aktier tillsammans, vilket är märkligt. Betyder det att det mesta av svenskarnas sparande går till kortsiktigt sparande? Semester? Bil? Insats till bostad?

Män uppger att de sparar betydligt mer än kvinnor. Det genomsnittliga månadssparandet är 6 700 kronor bland män och 4 600 kronor bland kvinnor. Här tycker jag att statistiken haltar, eftersom det ofta (inte alltid) är mannen som tar hand om ekonomin i hushållet. Till exempel sparade jag åt min fru i mitt namn, vilket gör att hon i statistiken sparar noll medan jag sparar mycket. Det blir missvisande, eftersom hon faktiskt sparar mer än jag, även om kontot står i mitt namn bara för att jag har ett större intresse för börsen.

Även åldern spelar roll. När amorteringar räknas med sparar personer i åldern 30–39 år mest, 9 218 kronor i månaden. För personer över 70 år är motsvarande siffra 3 638 kronor, vilket är rimligt – bolån äter ju upp mest pengar i ung ålder. Amortering kan man välja hur hög man än önskar, så jag tittar inte djupare i siffrorna just här.

Så svenskarna sparar knappt 2 000 kronor i snitt på börsen.

Totalt rör det sig om 5 600 kronor med sparkonto, pensionsavsättningar och allt annat.

När jag började spara på börsen år 2018 lade jag undan mycket mer än 2 000 kr. Det är märkligt att det inte prioriteras mer, eftersom börsen har gett över 100 procent i avkastning sedan dess – oavsett vad du har köpt: Sverige, USA, globalindex, egna aktier och så vidare.

Och samma sak kommer att gälla från och med idag och tio år framåt. 100 000 kronor idag kommer mest sannolikt att bli 200 000 kronor om tio år. Ni vet, inflation, AI-transformation, utvecklingen går framåt, produkterna blir sämre och företagens vinster högre.

Så 2 000 kronor sparar snittsvensken på börsen.

8 000 kronor sparar börsintresserade på X och RikaTillsammans-forumet.

10 000 kronor och mer i månaden sparar oftast de som satsar på FIRE, alltså de som drömmer om finansiellt oberoende och tidig pension. De utgörs både av dem som tjänar höga löner, dem som har låga kostnader och vanliga löner, samt dem som prioriterar sin framtid och gör vad som helst för att lägga undan så mycket som möjligt.

Det är viktigt att ha i åtanke att medianlönen i Sverige är cirka 39 300 kronor år 2026 (en tusenlapp mer än 2025). Så hälften av dem som jobbar heltid tjänar mer, och hälften mindre. Det blir ungefär 30 000 kronor netto på kontot, så jag är förvånad över att svenskar bara sparar 6–7 procent av sin lön på börsen. Alla miljardärer rekommenderar ju att spara minst 10 procent av sin lön just på börsen, helst mer.

Lägger vi till allt sparande ser det bättre ut – nästan 20 procent sparas på olika sätt för mediansvensken. För hälften är procentsatsen mycket högre (de med lägre utgifter/högre sparkvot), och för den andra hälften är den mycket lägre (när man tjänar 60 000 kronor i månaden är det knappt 10 procent som sparas).

Amorteringar är exkluderade.

Två Månadslöner

Alla mina tillgångar, låg risk, hög avkastning

Idag tänkte jag dela med mig min investeringsportfölj. Det är inte aktier, det är mer än så. Här kommer några tankar om hur jag tänker och hur jag vill ha det framöver. Det funkar för mig, men det betyder inte att samma saker kommer funka för dig. Fundera över din portfölj och hur du vill ha det. Så här är det hos mig:

Huset jag bor i. Vissa säger att huset är din bästa investering. Det är både sant och inte. Ett hus är en kostnad. Det är inte en investering. Den kostar pengar varje månad. Samtidigt kan man titta på andra sidan av myntet, ett hus stiger i värde över tid. Då kan man tjäna pengar på det, men endast när man säljer såklart. Även om huset kostar så ser jag det som en tillgång. 

Lägenheten köpte jag i uthyrningssyfte och än så länge funkar det över förväntan. Jag tjänar lite på det varje månad, den stiger sakta i värde och skulden minskar varje månad. Det är också en fast tillgång men här är det 100% investering. Den kostar mig ingenting. Hyresgästen betalar för allt.

Aktier i min portfölj är från trygga, stabila och världsledande bolag. Jag kommer inte alltid slå index, det kan finnas perioder där portföljen underpresterar, men samtidigt faller den inte lika mycket i en börskrasch. Aktieportföljen är till för kassaflöde i form av utdelning och långsiktig avkastning i form av stigande aktiekurser. 

Fonder börjar ta större och större del av mina investeringar. Anledningen är simpel, jag vill minimera risk, sprida mina investeringar över världen, få lagom tillväxt och bevara kapitalet. Jag vill inte förlora 80% av portföljen i en börsnedgång. Fokus kommande 10-15 åren är att bevara kapitalet och ha ungefär 25-30% i högre risk/högre tillväxt i form av USA och deras största bolag. Ungefär 12% tror jag har jag i USA just nu, så jag kommer öka mer men sakta och försiktigt. Mycket negativt som sker just nu. Jag köper indexfonder i länder där tillväxten är mindre, men prislappen därefter, mycket mindre än USA.

Annat. Här räknar jag alla andra tillgångar. Det är bilen, kassa, sparkonto, investeringar i form av boktillverkning, speltillverkning, alltså någon slags form av lager som också har ett värde. Här kan det finnas pågående projekt, saker som jag inte har som tavlor, vin, pokemonkort, guld, veteranbilar, ett företag, hästar eller liknande. Med andra ord övriga tillgångar.

Ingen av dessa investeringar är passiva, allt kräver lite jobb, ibland mer, ibland nästan ingenting. Det är bra att veta. När man räknar ihop allt, så ska man dra av skulder. Då har du eller jag ett värde på totala tillgångar. Eftersom dom är utspridda över olika typer så är det tryggare än globalindexfond (där har du som exempel 70% USA) Vilket är hög risk, hög avkastning. 

Jag äger inte populära och dyra branscher som teknik, AI bolag, försvarsaktier eller oljebolag. Enligt min erfarenhet är det som alltid, temporär uppgång och om 2-3 år är det något annat som stiger kraftigt. Då rasar alla dyra tillgångar. Det sker om och om igen, nästan varje år.

Mina tillgångar är robusta och klarar av flera olika scenarier. Blir det krig i Taiwan, så är jag inte påverkad så mycket. Stiger räntorna till 6%, det är rätt så lugnt här, jag är inte överbelånad. Ny pandemi, det klarar tillgångarna av. Inför Sverige Euro, då stiger mina tillgångar mer än hos andra aktiesparare. Nu gynnas jag av sänkt kontantinsats. Nu borde mina fastigheter stiga i värde.

Jag behöver inte jaga hög avkastning längre, bara undvika koncentrationsmisstag (alltså ha 30-50% av alla tillgångar i en och samma sak) och köpa fel sak till fel pris. Jag behöver köpa mer av det jag redan har eller något som är bra komplement. Eftersom mycket ser dystert ut så låter jag min kassa växa tills marknaden erbjuder bättre odds eller det dyker upp fantastiska möjligheter.

La till även skulder på bilden i form av CSN och lägenhetslån men dessa lån är mycket mindre än totala tillgångar. Ränta ligger på knappt över 2% för lägenheten och CSN. Det är alltså inte värt att betala av men jag gör det ändå, dock med små amorteringar varje månad.

Två Månadslöner

3 anledningar till att inte ha ett vanligt sparkonto

Anledning nummer 1: Det första är att räntan man får är otroligt lågt. Nu när riksbanken sänker styrräntan på varje möte så kommer bankerna sänka räntan på sina sparkonton. Jag tycker att jag fick en bra ränta på 3,25% men många glömmer skatten på 30%. Varför gör staten så mot oss? Egentligen får jag 2,27% i handen. Det hänger knappt med inflation och riksbanken planerar att sänka räntan 3 gånger till under resterande 2024. 

"Inflationen är på väg att stabiliseras vid målet och konjunkturen är svag. Direktionen har beslutat att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 3,5 procent. Om inflationsutsikterna står sig kan räntan sänkas ytterligare två eller tre gånger i år, vilket är något snabbare än i direktionens bedömning i juni."

Så lät det hos riksbanken i augusti och om det stämmer så blir min ränta 0,75% lägre. Så jag kommer få 2,5% och det räknas som högt jämfört med storbankerna som har ännu lägre ränta på sina sparkonto. Som sagt, glöm inte skatten. I handen hade jag fått 1,75%. På ett år! Pengarna över tid hade kunnat jobba mycket bättre i en indexfond som växer 7-11% i snitt per år. ISK skatten på 1,086% ska dras också från det, men ändå. Mycket mer kvar.

Anledning nummer 2: Om du ska binda sparkonto till 1 år eller längre får du lite mer pengar, men pengarna är låsta och det vill man inte ha. Tänk om du behöver komma åt dom snabbt? Det kan hända mycket i livet som gör att du behöver ta ut pengarna snabbt.

Anledning nummer 3: Du förlorar pengar på att ha dom på sparkontot. Om inflationen är 2%, betyder det att generellt har priserna stigit 2% under året, får du 1,75% på sparkontot (ännu mindre hos storbanker) så förlorar du pengar på det. Har du dina pengar på vanlig bankkonto så förlorar du 2% varje år. Har du på sparkontot så förlorar du 0,25% varje år (på ett ungefär). Därför säger jag relativt ofta, investera på börsen, det är där pengarna växer. Dock finns det volatilitet, men det är priset man ska betala för att få dom växa.

Såklart finns det positiva saker kring sparkontot men det kan jag ta upp i ett annat inlägg. Idag är det fokus på negativa saker kring sparkontot. 

Två Månadslöner