Om USA lämnar NATO – vilka europeiska aktier kan bli vinnare?

Om USA skulle lämna NATO skulle det innebära en av de största geopolitiska förändringarna i modern tid. NATO har sedan 1949 varit grundpelaren i Europas säkerhet, med USA som den klart starkaste militära aktören. Ett amerikanskt utträde skulle därför tvinga europeiska länder att snabbt ompröva både sin försvarspolitik och sin energistrategi. Två sektorer som sannolikt skulle påverkas mest är försvarsindustrin och energisektorn.

Den mest uppenbara vinnaren vore Europas försvarsindustri. I dag är många europeiska länder beroende av USA militära kapacitet och kärnvapenparaply. Om den säkerhetsgarantin försvinner skulle pressen att bygga upp egna militära resurser öka kraftigt. Detta skulle sannolikt leda till betydligt högre försvarsbudgetar runt om i Europa. 

Företag som Rheinmetall, BAE Systems, Saab och Thales skulle kunna se en kraftigt ökad efterfrågan på allt från stridsfordon och ammunition till radarsystem, luftförsvar och avancerad elektronik. Europas militära upprustning skulle sannolikt bli en långsiktig trend snarare än en tillfällig ökning. Därför äger jag ETF Xtrackers Europe Defence Technologies UCITS ETF 1C

Samtidigt skulle energisäkerhet bli en ännu viktigare strategisk fråga. Europas erfarenheter efter Rysslands invasion av Ukraina visade hur sårbart kontinenten kan vara när energiförsörjningen är beroende av geopolitik. Om NATO försvagas kan många europeiska regeringar vilja minska sitt beroende av externa energikällor ytterligare. 

Detta skulle kunna gynna företag inom både energiproduktion och energiinfrastruktur. Bolag som Equinor och Shell kan dra nytta av ökade investeringar i europeisk gasproduktion och LNG-infrastruktur. Samtidigt kan bolag inom förnybar energi, exempelvis Ørsted, gynnas av satsningar på energisjälvständighet. Jag valde att äga Norge fond för att få exponering mot energi och samtidigt noll risk över tid. 

Sammanfattningsvis skulle ett amerikanskt NATO-utträde (som jag tror kommer ske) skapa stor osäkerhet, men också tydliga ekonomiska skiften. Försvarsindustrin och energisektorn skulle sannolikt bli två av de mest strategiskt viktiga – och potentiellt mest växande – delarna av Europas ekonomi i en ny geopolitisk verklighet.

Två Månadslöner

USA kommer förlora kriget

Jag förstår inte riktigt varför det inte är större panik på börsen just nu. Det mesta ser mörkt ut framöver, men börsen jubblar när det kommer nya siffror som visar att inflationen blev lägre än väntat i mars. Kan ni förklara för mig varför marknaden är så kortsiktig? Den brukar ändå titta fram ett halvår eller så. Det ser ut som att det har ändrats?

Kärninflationen, mätt som KPIF exklusive energi, sjönk från 1,4 % månaden innan till 1,1 % i mars, klart lägre än väntade 1,5 %.

Det är ju gamla siffror, och inflationen kommer börja bita först om några månader när bränslepriset fortsätter gå upp. Kostnaderna för alla företag går upp, matpriserna kommer gå upp, halvledarpriser kommer gå upp, vilket kommer leda till högre priser på all elektronik framöver. Det pratas redan om att PS5 Pro har nått 11 000 kronor! Jag minns när jag var yngre kunde man köpa den senaste Playstation-konsolen för 3 500 kr. Det var inte många år sedan.

Jag lyssnade på en riktigt bra intervju med Steve Keen om kriget bland annat, och som jag skrev i mina tidigare inlägg sa han samma sak. Trump gör allt det han gör för att hans vänner ska tjäna massvis med pengar.

Steve har även nämnt att USA:s militär inte är särskilt imponerande. USA har varken vunnit mot Vietnam, Irak eller Afghanistan, och även andra världskriget var det till stor del Ryssland som vann. USA kommer troligtvis förlora kriget nu också. Men Trump kommer säga: Vi vann!

Det pratas också om att Europa sakta lämnar USA:s tech, vilket kommer drabba försäljningen där – inte direkt, men över tid. Tidigare ville jag ha mycket USA, kanske närmare 33 % av portföljen, men nu efter allt jag sett och hört funderar jag på att ha mycket lägre exponering, kanske 15–20 % som mest. USA mår dåligt just nu och det finns inte mycket kvar som de kan göra för att få mer pengar ur amerikanska konsumenter. Staten lurar dem redan höger och vänster på alla pengar de har – och inte har.

Det finns så mycket mer som jag har läst, lyssnat på och hört om både USA och kriget. Lärdomen är att alla tycker olika och vinklar saker på sitt sätt. Vissa ljuger rakt ut, andra förfinar det, och det är väldigt svårt att veta vem man ska tro på och lyssna på. Det jag har summerat i mitt huvud är att undvika att köpa USA, öka mer i Europa och i sektorer som kommer ha enorm efterfrågan de kommande åren – bland annat krigssektorn, energi och metaller som behövs till i stort sett allt.

Jag försöker undvika enskilda aktier och väljer i stället fonder och ETF:er. Enligt Steve så tycker han att Bitcoin ska falla till 0. Precis som jag har sagt sedan jag hört talas om den. Kul att vi har liknande tankar på många saker, fast att han har 30 års erfarenhet som akademiker.

Under gårdagen steg börsen nästan 2% i min portfölj och jag tryckte på säljknappen här och där. Sedan föll stockholmsbörsen och avslutade dagen med 0%. Nu har jag ännu finare kassa för kraschen som kommer.

Två Månadslöner

Gör det själv om du kan, spara tusenlappar

Genom att göra det mesta själv så kan du spara massvis med pengar. De som inte gör det själva betalar runt 1 000 kr i timmen till andra. Det spelar ingen roll vem det är, mekaniker, snickare, elektriker eller trädgårdsplanerare. Det räcker oftast att titta på Youtube och lära sig att måla, tapetsera, klippa hunden, renovera sitt hem eller byta olja på bilen. 

Du ska såklart inte göra allt själv, vissa saker får du inte göra själv eftersom du kan skada bilen, ditt badrum eller hela huset för den delen. Jag förutsätter att du vet att du får inte pyssla med el, vattenrör och bilens motor bland annat om du inte kan någonting om det. Vissa saker måste vara fackligt utförda för att garanti och försäkringar ska gälla. 

Jag själv har byggt både ankhus, växthus, hundkoja, målat om huset, byggt altan, staket, målat och tapetserat om hela huset, byggt kök och lagt golv bland annat. Om jag skulle uppskatta så kan det handla om flera hundra tusen kronor som sparats. Och jag är inte ens händig egentligen. Jag lärde mig på vägen.

Det finns massor med saker man kan göra själv, även återanvända det man redan har. Jag brukar ge mina saker ett nytt liv. Är dragkedja på en vinterjacka sönder? Istället för att slänga (som en normal människa hade gjort) så byter jag ut den. Det är bara att sy in en ny och kostnader är bara en hundralapp istället för ett tusen.

Jag återanvänder bra skruvar, virke, samlar på burkar, äggkartonger, till och med veckotidningar som jag startar elden med i kaminen. Jag är inte snål, jag är ekonomisk. En snål person hade klippt disktabletter för att dom ska hålla längre eller inte bjudit på kaffe när besök kommer och gett vatten istället. Jag är ekonomiskt, jag gör det mesta väl genomtänkt. 

Jag har svårt att tro att det finns familjer där båda föräldrar jobbar och har det svårt ekonomiskt. Jag tror helt enkelt inte på det. Snittlönen är relativt hög och även om man tjänar under det, låt säga 33 000 brutto är det 28 000 kr gånger 2, hela 56 000 kr netto och med barnbidrag eller två så närmar det sig 60 000 kr. För dom pengarna hade man lätt kunnat bo var som helst i landet. 

Två Månadslöner

Indien i fokus: Är Franklin FTSE India ETF köpvärd nu?

Indien har under de senaste åren seglat upp som en av världens mest spännande tillväxtmarknader. För investerare som söker exponering mot denna dynamiska ekonomi är Franklin FTSE India UCITS ETF ett av de mest populära och kostnadseffektiva alternativen. Men en fråga som alltid återkommer är: Är den indiska marknaden för dyr?

För att förstå dagens värdering måste vi blicka bakåt. Franklin FTSE India ETF har idag ett P/E-tal (pris i förhållande till vinst) som pendlar mellan 21 och 22. Detta kan vid en första anblick se högt ut jämfört med mogna marknader, men i ett historiskt indiskt sammanhang är det en tydlig återgång till det normala.

Under det turbulenta pandemiåret 2020 såg vi bottennoteringar där P/E-talet föll ner mot 16. Det var ett unikt köptillfälle som dock blev kortvarigt. Marknaden återhämtade sig med en enorm kraft och under 2021 nådde värderingarna extrema nivåer på över 36. Denna spik berodde delvis på tillfälligt pressade bolagsvinster kombinerat med en enorm optimism och global likviditet.

Att vi nu ligger kring 21–22 innebär att den värsta "bubbel-risken" har pyst ut. När jag studerade index Nifty 50 över en tioårsperiod ser jag att dagens nivåer ligger väl i linje med det historiska genomsnittet. Skillnaden idag är att värderingen i högre grad drivs av faktisk vinsttillväxt snarare än ren spekulation.

Indien befinner sig i en strukturell högkonjunktur. Med en växande medelklass, massiva infrastruktursatsningar och en snabb digitalisering förväntas bolagsvinsterna fortsätta stiga. Detta gör att ett P/E-tal på drygt 20 känns mer motiverat än för bara några år sedan.

Franklin FTSE India ETF erbjuder en bred exponering mot både stora och medelstora bolag, med en tung viktning mot finanssektorn och teknologi - de motorer som driver landets tillväxt. Finns även bolag som är verksamma i olja och gas, läkemedel, försvar och dagligvaror. Med en låg förvaltningsavgift på 0,30% och valutaväxling på 0,25% är det ett effektiv investering för att fånga Indiens framfart. Lägsta fondavgiften är 1,87% på Avanza. En ETF är samma sak till lägre kostnad.

Slutsats: För den långsiktige investeraren innebär dagens P/E-tal en rimlig ingångspunkt. Vi har lämnat 2021 års extrema eufori bakom oss och befinner oss nu på en nivå där fundamentala data återigen styr. Indien är inte "billigt", men det är rimligt prissatt för den tillväxtresa som ligger framför oss.

Indien förväntas gå om Tyskland och Japan och därmed ta platsen som världens tredje största ekonomi inom 2–3 år. Det vill jag inte missa, vill du det?

Två Månadslöner

Därför blir mina utdelningar mycket lägre 2026

Vinsten i ett börsföretag kan användas till förvärv av konkurrenter, till investeringar i form av tillväxt, till aktieåterköp, till utdelning eller till att betala av skulder. När ett börsföretag inte har bra investeringsmöjligheter delar de oftast ut omkring 50% av vinsten i form av utdelning.

Evolution Gaming kom dock fram till att deras vinst arbetar bäst för alla aktieägare om de inte delar ut pengar utan i stället köper tillbaka egna aktier.

När aktieåterköp sker händer följande: aktiekursen borde gå upp eftersom ett stort köptryck uppstår. Det är inte hundratals aktier som köps, utan aktier för miljarder kronor. Blankningen borde minska och vinsten per aktie kommer att öka eftersom det finns färre aktier framöver.

Så för mig och er som äger Castellum, Novo Nordisk och Evolution Gaming är det goda nyheter. Vinsten per aktie kommer att öka på grund av aktieåterköpen och aktiekurserna borde stiga framöver. Den enda nackdelen är att man inte får utdelning, och för mig känns det direkt. Tre stora innehav påverkas och i år blir mina utdelningar mycket lägre än vanligt. Men över tid är det positivt.

Lite tråkigt såklart, men så är livet. Ledningen i mina företag vet bättre hur man skapar avkastning än jag, som förvaltar småpengar jämfört med dem.

Så 2026 kan bli ett okej år i Sverige, och även 2027 borde klara sig helt okej. Vad är då ett helt okej år?

Det är omöjligt att veta i förväg. Mycket kan hända, men för mig är ett resultat mellan -5% och upp till 10% ett helt okej år. Om mycket är negativt och portföljen bara faller några få procent är det okej för mig. Från -6 % och mer börjar det kännas på kontot.

Det blir spännande att se hur rapporterna ser ut i april–maj och vad som väntar framåt. Oftast är det dock “som vanligt”.

Två Månadslöner

Investeringar som står emot tuffa tider

Innan jag går in på börsen och portföljen vill jag passa på att önska er alla en glad påsk. Nu går vi över till det som har hänt senaste tiden, både på börsen och privat.

Mina ankor har börjat sälja sina ägg och de första kronorna har hamnat på kontot. Snyggt! Någon gång ska jag försöka räkna ihop alla våra sidoinkomster. Några har försvunnit, nya har dykt upp. Men så är livet.

Många pratar om börskorrigering – ett fall i amerikansk tech. Även här i Sverige har många aktier rasat 10–20% de senaste veckorna och varje vecka förändras aktiepriserna dramatiskt. Det syns tydligt på sociala medier att graferna med “all time high” har försvunnit och många har sett rejäla nedgångar.

Hur ska man navigera i detta, och måste man göra någonting? Vad gör jag? Hur mår min portfölj?

Ni ser bilden ovan per dagens datum. Jag fick hjälp av AI och jag måste säga att bilderna blir bättre och bättre. Det enda felet den gjorde var att den tog bort fastighetsfonden som jag har på 3%. Annars ser det bra ut – portföljen står emot väl. Kassan växer och jag fortsätter investera lite då och då.

Portföljen visar +4% i år. Vad har jag gjort de senaste veckorna? Inget speciellt. Det enda jag gjorde var att fortsätta öka i Norge, och resten är i stort sett som det var innan kriget bröt ut. Det var för liten dipp på marknaden för att öka rejält och jag sålde väldigt lite då man vet aldrig när allt börjar stiga igen.

En liten skillnad jämfört med då är att jag sålde av lite Investor. Aktien har fått för stor exponering i portföljen och jag har för mycket Sverigeexponering, vilket jag gradvis minskar och i stället lägger till annat. Vad köper man istället för den "bästa" Investor undrar ni?

Jag har lagt till lite Europafond och ökat lite mer i försvar samt grundämnen/ metaller. Alla tre tillsammans står nu för cirka 6%. 

Bloggen slog alla tidigare rekord jag har haft sedan jag började. På en enskild dag hade jag 10 000 besök och mars månad visade nästan 80 000 besök på bloggen. Det är extrema volymer som inte ens andra populära privatekonomibloggare har. 

Jag vet att det inte kommer att fortsätta i samma takt, men det går åt rätt håll – framåt. Jag dokumenterar min resa, mina tankar, mina mål och mina råd, bland annat till mig själv: vad som fungerar, vad som inte gör det och hur man ska tänka i ett samhälle som förändras snabbt, är osäkert och ibland till och med går åt fel håll. 

Har som mål att aldrig förlora pengar och se dom växa över tid. Låter omöjligt men det har gått bra senaste 8-9 åren. Under april kommer jag dela med mig alla mina sämsta affärer och om och hur mycket jag har förlorat där.

Två Månadslöner

Äntligen flyttar vi till Italien!

Ja, ni läste rätt. Efter många år här har vi bestämt oss – huset ska säljas. Just nu är vi mitt uppe i allt som hör till när man ska lägga ut ett hus till försäljning. Penslarna går varma när vi målar om väggar för att fräscha upp rummen, vi håller på att sätta ihop annonsen till Hemnet, och trädgården får sig en rejäl genomgång. Gamla löv rensas bort, buskar klipps och vi försöker få allt att se sådär härligt inbjudande ut.

Samtidigt passar vi på att rensa. Det är nästan otroligt hur mycket saker man samlar på sig genom åren. Lådor öppnas, gamla prylar granskas och mycket läggs ut till försäljning. En del skänks bort, annat säljs – allt för att göra flytten lite enklare. Målet är att sälja huset så snart som möjligt och gå vidare till nästa kapitel.

För ja, vi har faktiskt redan köpt något nytt.

Planen är att flytta till Italien. Där väntar en lägenhet på oss – en trea med havsutsikt. Tanken på att kunna sitta på balkongen med en kopp kaffe och blicka ut över havet känns minst sagt lockande. Det är ett stort steg, men också ett äventyr som känns väldigt spännande.

Mer information om allt detta kommer såklart löpande. Det är mycket som ska ordnas, planeras och förberedas innan allt är klart. Men om jag ska vara helt ärlig så är det inte själva flytten som känns svårast.

Det som faktiskt gör lite ont i hjärtat är att vi måste sälja våra ankor. De har bara varit hos oss i ungefär ett år, men har redan blivit en självklar del av vardagen. Att säga hejdå till dem kommer verkligen kännas.

Men så är livet ibland – det förändras och man måste följa med när nya kapitel börjar.

…

Eller ja. Inte riktigt. För idag är det ju faktiskt 1 april.

Huset ska inte säljas, vi målar inte om för någon visning, och någon flytt till Italien är inte planerad just nu. Och ankorna? De får självklart stanna kvar här hemma.

Men visst blev det nästan lite trovärdigt ändå? Hihi.

Två Månadslöner

Insiderköp första kvartalet 2026

Jag kanske kommer missa någon men jag tror att här är dom flesta i alla fall. Här har du alla insiderköp som gjordes i min portfölj under första kvartalet. Det är inte bara jag som tycker att mina aktier är köpvärda. Glöm inte heller enorma aktieåterköp i bland annat Castellum och Novo Nordisk. 

15 januari 

Anna-Karin Nyman har den 14 januari köpt 600 aktier i fastighetsbolaget Castellum där hon är kommunikations- och marknadsföringschef.

Biljana Pehrsson har den 15 januari köpt 3 000aktier i Swedbank där hon är styrelseledamot. Aktierna köptes till kursen 353,50kronor per aktie. Köpesumman uppgår till 1 060 500 kronor.

23 januari

Investors VD köper aktier för 1 miljon kronor för 332,9 kr per aktie.

29 januari

Helena Liljedahl har under dagen rapporterat två insynsaffärer och ökat innehavet med 3 000 aktier i Swedbank där hon är styrelseledamot. Den totala köpesumman uppgår till 1 052 200 kronor med ett genomsnittspris på 350,73 kronor per aktie.

Anna Mossberg har den 29 januari köpt 1 320 aktier i Swedbank där hon är styrelseledamot. Aktierna köptes till kursen 351,70 kronor per aktie, en affär på 464 200 kronor

Rasmus Roos har den 30 januari köpt 2 000 aktier i Swedbank där han är styrelseledamot. Aktierna köptes till kursen 348,83 kronor per aktie, en affär på 697 700 kronor

6 Februari

Annemarie Gardshol har den 5 februari köpt 1 000 B-aktier i skogsindustribolaget SCA där hon är styrelseledamot. Aktierna köptes till kursen 116,25 kronor per aktie, en affär på 116 250 kronor.

12 februari

Investmentbolaget Creades har den 11 februari köpt 45 000 aktier i nätmäklaren Avanza Bank där man är största ägare. Aktierna köptes till kursen 338,35 kronor per aktie.

19 Februari

Simon Karlin har köpt 90 000 B-aktier i värmeteknikbolaget Nibe där han är chef för affärsområdet Climate Solutions

27 Februari

Nibes finanschef Hans Backman köper aktier för 0,55 miljoner kronor. Jenny Garneij har också köpt 1 000 aktier men i Swedbank där är hon är chef för Human Resources. Fastighetsbolaget Castellums vd Pål Ahlsén har köpt 17 174 aktier i bolaget. Aktierna köptes till kursen 116,35 kronor per aktie.

23 Mars

Per Gawelin har den 23 mars köpt 1 100 aktier i fastighetsbolaget Castellum där han är regionchef för Region Mitt. Aktierna köptes till kursen 101,80 kronor per aktie, en affär på 112 000 kronor.

27 Mars

Swedbanks styrelseledamot Anna Mossberg köper aktier för 0,2 miljoner kronor

Två Månadslöner

Fler konflikter, fler allianser: är världen redan i tredje världskriget?

Mycket att prata om i dag, men jag ska försöka hålla mig kort.

Styr­räntan förväntas stiga under det kommande året, vilket kommer leda till högre bolånekostnader för alla som äger fastigheter – även för börsnoterade fastighetsbolag. Det innebär att fastighetsaktier inte känns särskilt köpvärda just nu, eftersom det är oklart hur snabbt och hur mycket räntan kommer att stiga. De kunde vara intressanta innan kriget i Iran började, men i nuläget är osäkerheten för stor.

Många köper ändå för fullt. Det kan säkert bli bra på sikt, troligtvis om några år, men under det kommande året finns risken att det blir en dålig affär.

När räntan stiger köper vi mindre. Företag tjänar då mindre pengar, behovet av arbetskraft minskar och arbetslösheten kan stiga. Sverige ligger redan runt 9% arbetslöshet, och den kan fortsätta öka. Aktiemarknaden kan därför pressas ytterligare och nedgångar kan fortsätta.

Samtidigt har Ukraina enligt rapporter slagit ut en stor del av Rysslands exportkapacitet för olja den senaste veckan. Det kommer att bidra till att oljepriset kommer fortsätta att stiga. När oljan blir dyrare påverkar det i princip allt – bränsle, mat, kläder, elektronik och transporter.

Även kriget i Iran är oklart. USA säger att de vinner varje dag, medan Iran hävdar att de har förstört mycket av USA:s militära resurser. Det är svårt att veta vad som faktiskt händer, vem som har övertaget och hur länge konflikten kommer att pågå. Amerikanska trupper har skickats dit och planen är att de ska stanna i två månader, men historiskt sett brukar krig pågå längre än man först räknar med – och bli dyrare. Dessutom finns det sällan några riktiga vinnare i krig.

Det ekonomiska läget ser alltså ganska mörkt ut, och många förväntar sig större fall på börsen. I ett sådant läge kan det vara rimligt att börja investera lite försiktigt – till exempel varje vecka – särskilt om marknaden fortsätter nedåt.

Personligen skulle jag inte fokusera på enskilda aktier just nu, eftersom risken är hög. Det kan vara tryggare att köpa breda indexfonder. På lång sikt så går index upp och återhämtar sig, medan enskilda bolag inte har samma garanti.

Stora bolag som Nvidia, Microsoft eller Tesla kan fortsätta falla under en längre period, och det kan ta flera år innan man ser avkastning. Ett brett USA-index kan däremot återhämta sig tidigare eftersom andra sektorer kan väga upp nedgångar i till exempel tekniksektorn.

Jag planerar själv att börja köpa lite smått i olika index, främst i Norge. I en osäker värld ser jag Norge som stabilt, eftersom landet har mycket olja, starka banker och en växande försvarssektor – områden som kan gynnas av höga oljepriser, inflation, stigande räntor och ökade konflikter i världen. Lägg på telekom, mat, lax och andra relativt trygga sektorer.

I mina ögon ser världsläget väldigt allvarligt ut. Fler och fler länder är inblandade i konflikter. Samtidigt är det inget vi som individer kan påverka särskilt mycket. Det man kan göra är att vara lite förberedd – till exempel ha lite extra mat hemma och fortsätta investera försiktigt när marknaden faller.

Jag har själv fyllt på skafferiet, frysen och andra basvaror, och ser till att bilen är tankad. Det viktigaste just nu är att behålla sitt jobb, ha en ekonomisk buffert, minska sina skulder och vara förberedd om något oväntat händer, som till exempel strömavbrott eller vattenproblem. 

Man behöver inte överdriva, men det är alltid klokt att vara lite förberedd. Att vara proaktiv ger en extra trygghet. Troligtvis rättar allt av sig själv över kommande året och det blir som alltid, USA innoverar, Kina kopierar och Europa reglerar. Man ska aldrig glömma det. Världen kommer repa sig även denna gången.

Två Månadslöner

Motsatsen till aktiestinsen som tjänade 100 miljoner

I Sverige finns det få sparare som blivit lika kända som Lennart Israelsson, ofta kallad Aktiestinsen. Han började med att spara runt 600 kronor och byggde över tid upp en förmögenhet på mer än 150 miljoner. Det tog över 70 år. Bara det säger en del. Poängen är att det faktiskt går. I alla fall för många, om man är uthållig och har disciplin.

Hans råd låter ofta väldigt kloka när man först hör dem. Problemet är att världen inte står still. Det som fungerade perfekt förr behöver inte fungera lika bra i dag. Privatekonomi och börsen förändras hela tiden, precis som livet i stort.

Ett av hans mest kända råd är att sitta still i båten när börsen rasar. Jag håller delvis med, men inte alltid. När börsens värderingar är extremt höga och det samtidigt finns tydliga risker som politiska konflikter eller hot om krig, då tycker jag att det kan vara rimligt att sälja av en del. Kanske 10 till 15 procent. Under pandemin fanns det faktiskt flera veckor där man kunde sälja dyrt och avvakta för att se hur situationen utvecklades. Det handlar inte om panik, utan om sunt förnuft.

Lennart har också sagt att snabbväxande bolag inte är bra investeringar. Där håller jag inte alls med. Jag har sett väldigt hög avkastning i bolag som Nvidia, Fortnox och Tesla. När ett bolag kan växa snabbt och samtidigt leverera vinster kan resan bli lång. Visst kan det komma krascher på 50 procent, men om du redan har gått upp flera hundra procent gör det mindre ont. Jämfört med tråkiga bolag kan skillnaden bli enorm över tid.

Han har även lyft skog och fastigheter som säkra investeringar. Min egen erfarenhet är mer blandad. Jag köpte både skog och fastigheter för 8 år sedan och avkastningen har varit svag. Fastigheter ligger på minus och skog knappt plus. Samtidigt har andra branscher som mat och finans gått mycket bättre än börsen i stort.

Det som jag tycker är absolut viktigast är diversifiering. Ingen vet hur länge ett bolag ska stiga och ingen vet när det faller. Det kan vara inflation, politik, nya produkter, pandemier eller dålig ledning. Därför vill jag äga många bolag. Gärna runt tjugo större bolag med stabila vinster. Även då kommer det nedgångar ibland. Men i längden ger det både bättre sömn och en sund privatekonomi. Lägg till en fond eller två så är du säker och är redo för det mesta.

Två Månadslöner

Nu har det verkligen exploderat! +200% på en månad

Jag tackar Kronan till miljonen, som var bland de bästa bloggarna fram till 2025. Sedan slutade han och jag fick ta över stafettpinnen. Det syns tydligt i antalet besökare på bloggen – nya rekord nås varje månad nu. Upp med 200% jämfört med dom flesta månaderna 2025.

I februari hade bloggen över 54 000 besökare och nu i mars över 70 000 besök, och månaden är inte ens över. I början hade jag så många besök på ett helt år. Det har förändrats dramatiskt, och det är inte bara tack vare KTM. Även folk från YouTube, från hela världen, hittar mina kommentarer på olika videor och kommer till bloggen för att lära sig mer och få lite underhållning utöver det vanliga.

Eftersom jag äger amerikanska, europeiska, nordiska och svenska bolag så passar bloggen de flesta, oavsett vilket land man kommer ifrån. Att lära sig om aktier är alltid kul och privatekonomi är i grunden densamma, oavsett var i världen man befinner sig.

Alla behöver investera, spara, amortera bort sina lån och förhandla fram bra priser – både från säljare och privat. Över tid kan man bygga upp stora belopp som man kan använda när det behövs som mest. Kanske vid köp av ett drömhus? Bröllop? En resa utomlands? Eller insatsen till sin första lägenhet. Valmöjligheterna är många.

Tack till er alla – och fortsätt följa bloggen! Fler häftiga, underhållande, intressanta och inspirerande inlägg kommer framöver. Nu är det vår, solen skiner, dags att ta fram utemöblerna och njuta av de fina månaderna som kommer.

Börsen är som den är – den går upp, ned och sidledes. Det enda vi kan göra är att försöka köpa i dippar, antingen fina aktier (bolag) eller bara fylla på fonder, som jag gör idag. Jag börjar nästan ge upp på aktier och hela cirkusen som händer. Numera köper jag mest fonder, lite varje månad, och avvaktar större dippar för att köpa ännu mer.

Det som är intressant för mig just nu, där jag ser stora värden, är bland annat Norge, Italien, Indien, skogsbolag, fastigheter, metaller och försvarsaktier/ETF:er. Vad handlar ni för något? Och trevlig helg!

Två Månadslöner

Vad är bättre än guld som investering? Det är...

Jag har börjat köpa guld (vill inte missa tåget som har redan åkt mer än halvvägs). Eller guldet är kanske på slutstationen och i framtiden blir det bara nedgång som väntas, vet vem egentligen? Med min tur kan vad som helst hända.

Skämt åsido så tycker jag inte om enbart guld. Varken som investering eller i fysisk form. Det jag lärde mig dock senaste månaderna är att olika typer av metaller kommer troligtvis ha en brist i framtiden, och stiga kraftigt i pris på grund av dålig utbud. Det blir enorm behov av en del av dessa och där vill jag vara långsiktigt och med endast några procent av portföljvärdet. Några exempel på metaller:

Koppar är kritisk för elektrifiering, elkablar, nätinfrastruktur, AI-datacenter och förnybar energi.

Gallium / Indium används i solceller, halvledare och elektronik.

Silver används i solpaneler, elektronik och ledare.

Platina och Palladium är viktiga i katalysatorer för bilar och industri, men efterfrågan påverkas av teknikskiften mot elektriska drivlinor.

Uran används till kärnkraft.

Sällsynta metaller som neodym, terbium och praseodym som är nödvändiga i magneter för elfordon, vindkraft, sensorer och högteknologisk utrustning.

Jag hittade en fond som passar min portfölj långsiktigt och hela vägen fram till min pension. Den har allt och lite till, då är jag med på resan, oavsett vilket av grundämnena stiger eller rasar i pris. Så står det om fonden:

"Fonden är en branschfond som investerar minst 90% i bolag som är involverade i utvinning och bearbetning av grundämnen med ett särskilt fokus på industri- och nyteknik-metaller såsom järn/stål, koppar, aluminium, zink, bly, tenn, litium, nickel, kobolt, uran, titan, dysprosium, praseodym, neodym, tellur, scandium, gallium, iridium, kisel, terbium, germanium, molybden, indium, krom, rodium, rhenium, platina, palladium, silver och guld."

Fonden heter AuAg Essential Metals A och kostar 1,42% i avgift. Det är lite högt men jag hittade inget som är billigare. Har inte sökt jättemycket heller, men bland fonderna och bland ETF:er hittade jag inget som är i närheten. Enbart guld vill jag inte ha, det ska vara en mix av alla grundämnen. Jag gillar trygghet som ni vet. Ungefär 85% av aktier i fonden är från Kanada, USA, Australien och England. Resten är från Afrika, Sverige och Norge.

Fonden handlas i kronor då slipper man växlingsavgiften och fondförvaltaren är en känd profil Eric Strand. Fonden har blivit väldigt populär senaste året och jag som ofta undviker tydliga temporära trender har valt denna gången att vara med. Det är inte en temporär trend, det är och kommer att bli brist på olika metaller framöver. Kommer passa fint i min portfölj och jag kommer månadsspara i den framöver.

Två Månadslöner

Fler och fler länder lämnar Microsoft, aktien faller

Under den senaste tiden har aktien i Microsoft fallit kraftigt. Från nivåer runt 520 dollar har den sjunkit till ungefär 370 dollar. Ett så stort fall väcker frågor hos investerare och teknikintresserade. Det finns flera orsaker till nedgången, och en av dem handlar om förändringar i Europa.

En viktig faktor är de mycket stora investeringarna i artificiell intelligens. Microsoft satsar miljarder dollar på datacenter, AI-chip och nya tjänster. Företaget samarbetar bland annat med OpenAI för att utveckla avancerad AI. Dessa satsningar kan bli mycket lönsamma i framtiden, men just nu kostar de enorma summor pengar. Investerare är därför oroliga för att vinsterna kan bli lägre på kort sikt.

En annan orsak är att tillväxten i molntjänsten Microsoft Azure inte växte lika snabbt som marknaden hade hoppats. Azure är en av Microsofts viktigaste affärer. När tillväxten är lite långsammare än förväntat kan aktiemarknaden reagera kraftigt, även om företaget fortfarande tjänar mycket pengar.

Samtidigt börjar vissa organisationer i Europa diskutera att minska sitt beroende av amerikanska teknikföretag. Inom European Union finns en växande vilja att använda mer europeisk teknik och programvara. Detta handlar både om digital självständighet och om oro kring data, säkerhet och lagar i USA.

Det betyder inte att alla lämnar Microsoft direkt. Men vissa myndigheter, regioner och länder undersöker alternativ till tjänster som Microsoft 365 och andra Microsoft-produkter. I vissa fall testas europeiska molntjänster.

Den här utvecklingen skapar osäkerhet på marknaden. Om fler europeiska organisationer väljer andra lösningar kan det påverka Microsofts tillväxt i regionen. Europa är en stor och viktig marknad för teknikföretag och när fler och fler väljer att minska sina beställningar och välja annat, ja, då faller aktien.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Microsoft fortfarande är ett av världens största och mest lönsamma teknikföretag. Bolaget har starka produkter, miljontals kunder och stora resurser för forskning och utveckling. En nedgång i aktiekursen betyder inte automatiskt att företaget är svag.

Sammanfattningsvis beror aktiens fall på flera saker: stora AI-investeringar, något lägre molntillväxt och politiska och tekniska förändringar i Europa. Hur aktien utvecklas framöver kommer att bero på om Microsoft lyckas visa att deras satsningar på AI och molntjänster ger stark tillväxt igen. Vi får helt enkelt se framöver.

Två Månadslöner

Det går inte att spara mer än 100 miljoner

Jag är väldigt unik, åtminstone i hur min hjärna fungerar. Den snurrar på ett helt annat sätt än hos många andra. För vissa framstår jag säkert som ekonomisk, för andra kanske snål och för någon annan som lite väl matematisk. Själv vet jag inte ens om det finns ett ord som passar in på mig. Hur som så har jag ett riktigt bra inlägg idag:

Idag dök det upp en fundering i huvudet. Var går egentligen gränsen? Hur mycket kan en vanlig människa spara ihop under ett liv? Då menar jag inte högavlönade VD som Anna Borg (Vattenfall) med över 1,5 miljon i lön varje månad eller chefer/styrelsemedlemmar som får enorma bonusar. Vi skippar allt som sticker ut från den stora massan. Säg istället en vanlig lön runt 40 000 kronor brutto, plus minus 5 000. Det är ändå en helt okej inkomst för många. 

Jag vet att alla har olika förutsättningar. Olika jobb, olika boenden och olika många personer i hushållet. Men ändå borde det gå att spara, eller hur? Tittar man på Avanzas statistik så sparar de flesta runt 3 000 kronor i månaden. På finanstwitter pratas det om allt från 10 000 till 25 000 kronor varje månad, även om man inte alltid vet hur sant det är. Jag har själv sparat väldigt mycket under vissa perioder, så jag vet att det är möjligt. Frågan är bara hur långt det går.

Kan man spara ihop en miljon på börsen? Ja, det känns rimligt. Kan man nå 10 miljoner? Absolut, särskilt om man sparar länge och närmar sig pensionen. Men var går smärtgränsen egentligen? Kan en vanlig person eller familj spara ihop 100 miljoner till sin pension? Det låter helt galet mycket. Ändå blev jag nyfiken och testade Avanzas kalkylator. Svaret var faktiskt ja, det går. Men det är verkligen på håret. Här börjar det bli intressant:

Vi måste ha lite data, vi förutsätter att vi får mer i avkastning än globalindexfond. Den ger 7% per år över tid, låt säga vi sparar lite bättre, till exempel det mesta i Sverige och USA och får 10% per år, vilket är rimligt. Senaste 8 åren hade jag 11% i snitt så det går. Jag räknar 10% för min portfölj och många andra har gjort det över tid. 

Vi säger att en person har börjat spara vid 20 års åldern. Det är riktigt tidigt och få som gör det innan dess. Det är vid 20 års åldern där inkomsten börjar trilla in på kontot varje månad. 

Låt oss kika på standard, alltså folk som sparar fram till sin pension och slutar spara helt efteråt och börjar ta ut pengarna istället. Låt säga pensionsålder höjs i framtiden och är 70 år. Då kommer ungdomar spara från 20 år till 70 år, en fin siffra på 50 år. Vi börjar från 0 och sparar följande per månad:

3 000 kr = 44 140 000 kr (15 miljoner om 7% per år)

5 000 kr = 73 560 000 kr (25 miljoner om 7% per år)

6 800 kr = 100 040 000 kr (34 miljoner om 7% per år)

10 000 kr = 147 120 000 kr (50 miljoner om 7% per år)

15 000 kr = 220 690 000 kr (76 miljoner om 7% per år)

Som du ser behöver en person spara 50 år, få 10% per år över tid (något högre än globalindexfond) och endast när man har sparat 6 800 kr per månad, kommer man upp till 100 miljoner! Visst sparar man något mindre som 20 åring men troligtvis mycket mer när man är äldre. 

Får du avkastning som globalindex så sjunker ditt kapital rejält. Du kommer aldrig nå 100 miljoner. Inte ens om du sparar 15 000 kr per månad från 20 år till 70 år. Och sanningen är att det är svårt att slå index över tid.

Jag har lekt med kalkylen på Avanza och jag insåg att även om jag sparar mycket varje månad, även jag sparar fram tills jag är 70 år gammal, jag kommer inte ens nå 100 miljoner. Det är lite deprimerande måste jag säga. Om 30-40 år är inte 100 miljoner något fantastisk summa. Andra som säljer sina företag får miljarder. Alltså tusentals miljoner. Det går inte att komma upp till med vanlig sparande.

Så du (och jag) som sparar tusenlappar och tiotusenlappar varje månad, vi kommer aldrig upp till hundratals miljoner. Speciellt om vi har börjat spara lite senare än vid 20 års åldern. Vi får nöja oss med med 10, 20 eller i bästa fall 40 miljoner om vi vill gå i pension tidigare än vi fyllt 70 år. Det får duga helt enkelt.

Fyra faktorer påverkar allt, dom är: När du börjar spara, när du börjar ta ut pengarna, hur mycket du sparar varje månad och vilken avkastning du får. Vi kan dock inte längre påverka när vi började spara, så det är bara tre faktorer vi kan påverka.

Jag har redan bestämt mig att mellan 50-55 börja ta ut pengarna och det är bara två faktorer kvar. Vad jag sparar och vilken avkastning jag får. Så nu lägger jag fokus på låg risk och minst 10% avkastning samt höga månatliga insättningar. Varje krona jag sätter in idag dubblas var 8e året. Om jag lägger 100 000 kr på börsen idag, kan jag räkna med att kunna ta ut 400 000 kr om ca. 16 år.

Två Månadslöner

Regeringen inför nytt elstöd 2026

Regeringen höll nyligen en pressträff om läget i ekonomin. Bakgrunden är oro på finansmarknaderna och stigande priser på energi, som olja och gas. För många hushåll är frågan enkel: vad betyder detta för min ekonomi?

Finansminister Elisabeth Svantesson säger att vårbudgeten förstärks med 7,7 miljarder kronor. Syftet är att göra både hushåll och företag mer motståndskraftiga i en osäker ekonomi.

Statsminister Ulf Kristersson menar att den svenska ekonomin ändå har utvecklats ganska starkt den senaste tiden. Inflation och bolåneräntor har sjunkit, och matpriserna har stabiliserats. Skattesatsen på livsmedel sänks till 6 procent från tidigare 12 procent den 1 april 2026. Sänkningen gäller fram till och med den 31 december 2027. Samtidigt finns det risker i omvärlden, till exempel krigen i Ukraina och Mellanöstern. De kan påverka energi- och elpriser framöver.

För hushållen kommer ett nytt elstöd. Det ska kompensera för höga elpriser under januari och februari 2026. För en villaägare (gäller bara villor) väntas stödet ligga på ungefär 1 000 till 2 000 kronor beroende på vart i landet man bor. Det är inga enorma summor, men kan ändå ge ett litet tillskott i hushållskassan. Har du eldat med ved hela vintern, då får du inget stöd, den beräknas på elförbrukning. Man kan även argumentera att systemet då belönar hög förbrukning istället för energieffektivitet. Många laddar sina bilar hemma och då får man mer tillbaka. Oavsett hur de gör så blir det alltid någon som är missnöjd.

Regeringen vill också sänka skatten på bensin och diesel till EU miniminivå mellan 1 maj och 30 september. För diesel handlar det om ungefär 40 öre lägre pris per liter. Dessutom vill regeringen ansöka hos EU om att kunna sänka skatten ännu mer i framtiden. Som mest kan det bli 5 kr billigare per liter.

Samtidigt förstärks stödet till energiåtgärder. Totalt läggs 3,5 miljarder kronor på el- och gasstöd i budgeten för 2026.

För småsparare är den viktigaste slutsatsen att ekonomin verkar stabiliseras, men att osäkerheten i världen fortfarande är stor. Det betyder att det kan vara klokt att fortsätta ha en buffert, sprida sina investeringar och inte ta för stora risker.

Två Månadslöner

Konflikten i Iran skakar börsen och driver upp inflationen

Nyhetsflödet kring konflikten i Iran är intensivt och det känns som att situationen ändras från dag till dag. Samtidigt ser man hur politiska utspel i USA påverkar hela världsekonomin. Jag tycker också det är svårt att ta uttalanden från Donald Trump på allvar längre. Ena dagen säger han en sak i media och nästa dag säger han något helt annat. Det skapar osäkerhet och marknader hatar osäkerhet.

Det jag tänker mest på är energin. När konflikter sker i en region som är så central för världens olja så påverkar det allt. Om oljepriset stiger kraftigt kommer det snabbt slå igenom överallt. Bränsle blir dyrare. Transporter blir dyrare. Mat blir dyrare. I princip allt som rör sig i ekonomin påverkas eftersom nästan alla varor transporteras någon gång.

Jag tror därför att många kommer bli förvånade över hur mycket inflationen kan stiga igen under året. Rapporter om attacker mot oljeanläggningar i regionen, bland annat mot raffinaderier i Kuwait, visar hur sårbart systemet är. När sådant händer räcker det ofta med rädsla för brist för att priserna ska rusa. 

På börsen betyder det att vinster i många bolag kan pressas. Särskilt industribolag är känsliga när kostnader för energi och transporter stiger. Därför är det helt normalt om börsen faller 10% eller till och med 20% under en sådan period. Det är inget konstigt alls. Tvärtom är det ganska typiskt när världen går in i en mer osäker fas.

Personligen är jag inte särskilt orolig. Jag känner mig ganska väl förberedd. Just nu har jag en rekordstor kassaposition på nästan 7%. Dessutom har jag jobbat mycket med att sprida mina investeringar geografiskt. Min portfölj ligger ungefär 60% i Sverige och den andelen minskar sakta varje månad när jag investerar mer i andra länder.

Jag vill bygga något som liknar en fondförvaltarportfölj. Alltså en portfölj som inte är beroende av ett enda land. Att bara äga Sverige eller USA och kalla det diversifiering tycker jag inte är riktig diversifiering.

Min portfölj har faktiskt också tappat lite i år och ligger runt 0% avkastning. Men defensiva bolag har hjälpt mycket. Exempelvis Evolution Gaming (påverkas inte av kriget alls) och Ahold Delhaize (säljer mat). Till och med NIBE (+6%) steg i oron. Jag tror fler hushåll kommer välja värmepumpar som drivs av el i stället för gas och olja. Ju dyrare dessa blir desto snabbare blir återbetalningstiden.

Jag har också cirka 8% investerat i Norge och den delen av portföljen har gått upp över 20% i år. Det har lindrat nedgången rejält. Det flesta innehav i en norsk indexfond är defensiva, bland annat oljebolag, fisk, mat, banker och telekom. 

En sak jag verkligen känner är att jag blivit en mycket bättre investerare senaste året. Jag säljer inte i panik längre. Men jag köper inte heller aggressivt. Den här nedgången är egentligen pytteliten historiskt sett. Börsen finns kvar imorgon och nästa månad också. Många försöker köpa dippen idag, men det behöver man inte ha bråttom med. Sjunker börsen 5% till så har de ingen kassa längre. 

Jag har heller ingen stress att placera all kassa direkt. Man kan köpa lite varje månad. För mig spelar det nästan ingen roll om en indexfond ligger på minus 5% i år eller plus 2%. Den verkliga skillnaden uppstår först när marknaden faller riktigt mycket. Om index skulle visa minus 20% då kommer jag börja använda en stor del av kassan.

Det är därför jag inte är förvånad över att bolag som investmentbolaget Latour eller lastbilstillverkaren Volvo har fallit mycket. När ekonomin bromsar måste man räkna med lägre tillväxt och ibland även fallande vinster under 2026. För första gången på 8 år handlas Latour till rabatt som är på 4%. Investor har 5% idag.

Det jag verkligen lärt mig är två saker. Politiker säger inte alltid sanningen och krig tar nästan alltid mycket längre tid än man först tror. Många trodde att kriget i Ukraina skulle vara över på några veckor. Nu har det gått fyra år!

Det som händer i Iran just nu kommer sannolikt skaka världens börser under lång tid. Jag avvaktar lugnt och väntar på bättre priser. Precis som jag skrev redan i december 2025 var marknaden dyr. Den behövde bara en större gnista för att falla. Nu ser det ut som att den gnistan kan ha kommit. 

Man kan förutspå röda flaggor på börsen och när de är för många, då är det dags att ta det försiktigt. Börsen faller inte direkt på grund av höga värderingar, det kan vara vad som helst någon annanstans, men det räcker för att sprida panik och det är vad vi har börjat uppleva nu. Dippen är inte över.

Två Månadslöner

Den norska utdelningsaktien Europa desperat behöver, min nya investering med 10% utdelning

Att investera i energi har länge varit en balans mellan politik, råvarupriser och global efterfrågan. För min del blev det extra tydligt nyligen när jag började köpa aktier i det norska energibolaget Vår Energi – och bara kort därefter förändrades världsläget dramatiskt.

Jag gick in i aktien ganska nyligen, utan att ana hur snabbt förutsättningarna skulle förändras. Kort därefter bröt kriget i Iran ut, vilket skapade stor oro på energimarknaderna. Resultatet? Olje- och gasrelaterade bolag rusade – och Vår Energi var inget undantag. På bara en månad steg aktien över 40%! 

Det är förstås alltid lite tur inblandat när tajmingen blir så bra. Men samtidigt finns det också starka fundamentala skäl till varför bolaget utvecklas väl just nu.

En sak som lockade mig från början var utdelningen. På dagens kurs ligger direktavkastningen runt 10%. Eftersom jag köpte innan uppgången innebär det att min direktavkastning på inköpspriset ligger runt 13,5%. För en utdelningsinvesterare är det en riktigt trevlig nivå. 

Men utdelningen är egentligen bara en del av historien. Det som verkligen gör bolaget intressant är efterfrågan på norsk olja och gas. Efter Europas beslut att kraftigt minska beroendet av rysk energi har Norge blivit en av de absolut viktigaste leverantörerna till EU. Nu, när osäkerheten i Mellanöstern dessutom påverkar olje- och gasflöden från regionen, ökar betydelsen ytterligare.

Här kommer Vår Energi in i bilden. Bolaget producerar redan på hög nivå och rapporterar starka resultat. Produktionen har ökat både 2024 och 2025 – och planerna är att fortsätta växa även under 2026-2027. Samtidigt är efterfrågan från Europa så stark att det nästan är tvärtom: marknaden vill ha mer än vad bolagen hinner producera.

Det säger en hel del om hur central norsk energi har blivit för Europas energisäkerhet och snart står Norge för 1/3 av EUs behov.

Självklart är energisektorn alltid kopplad till geopolitik och råvarupriser, vilket gör den volatil. Men just nu känns det som att Vår Energi (och andra oljebolag) befinner sig i ett väldigt intressant läge: stark efterfrågan, växande produktion och en hög utdelning.

Ibland krävs det både analys och en gnutta tur på börsen. Den här gången verkar jag ha haft lite av båda.

Två Månadslöner

Så gick det för mina vänner på börsen

Under pandemin satt vi alla hemma och försökte få tiden att gå. För mig – som för många andra – innebar det att prata börs med vänner. Det var några år sedan dess, och nyligen fick jag chansen att ta upp ämnet igen. Det visade sig att vissa av dem knappt ens hade loggat in på sina konton sedan dess!

Det gjorde det hela ännu mer spännande. Hur hade det egentligen gått? Jag fick höra flera historier – och jag blev minst sagt förvånad. Här är fyra exempel och vad vi kan lära oss av dem.

1. Den stabila portföljen – 24% på tre år

En av mina bästa vänner visade sin portfölj, som hade gått upp 24% på tre år. Inte spektakulärt, men absolut stabilt. Det som stack ut var att portföljen innehöll runt 20 olika aktier, spridda över flera branscher.

Lärdom: Diversifiering fungerar. Det kanske inte alltid ger raketavkastning, men det minskar risken rejält och gör det svårare att förlora pengar över tid.

2. Fullträffen – 105% på fem år

En annan vän hade köpt Investor efter att vi pratat om bra långsiktiga investeringar. Resultatet? Hennes portfölj visade +105% på fem år – betydligt bättre än min egen.

Men här finns en twist. Det hade lika gärna kunnat bli ett annat investmentbolag, som till exempel Latour, som under samma period visade runt -7%.

Varför? Investor har haft stark exponering mot bank och försvar – sektorer som gått väldigt bra. Latour är mer fokuserat på industri, som haft det tuffare efter pandemin.

Lärdom: Timing och tur spelar större roll än vi vill erkänna. Vilka bolag som råkar gynnas under en viss period kan göra enorm skillnad.

3. Blandportföljen – plus trots förlorare

En kollega hade byggt en blandad portfölj med både aktier och fonder. Bland aktierna fanns exempelvis Embracer, Castellum och Investor – där vissa haft rejäla nedgångar. Samtidigt hade hon flera fonder, bland annat USA-fonder och Avanza Zero.

Trots att vissa aktier gått dåligt visade portföljen totalt +15% sedan start för några år sedan.

Lärdom: Fonder kan väga upp svagare enskilda aktier. En bred bas av fonder ger stabilitet även när vissa investeringar går dåligt.

4. Småbolagsfonden – fel tajming

Den sista historien handlar om en vän som köpte en småbolagsfond nära toppen 2021. Vi diskuterade det då, och även om småbolag historiskt överpresterar på lång sikt, är tajming alltid en osäker faktor.

Resultatet? Cirka -10% sedan köpet.

Lärdom: Diversifiering är avgörande – särskilt när du investerar i mer volatila segment som småbolag. Och även bra investeringar kan gå dåligt på kort sikt om tajmingen är fel.

Slutsats

Det som slog mig mest efter dessa samtal var hur olika det kan gå – trots att alla egentligen gjort “rimliga” val. Någon diversifierade brett och fick stabil avkastning. Någon annan prickade rätt sektor och fick en fantastisk resa. En tredje balanserade upp förluster med fonder. Och någon fick känna på hur viktig tajming kan vara.

Om det finns en gemensam nämnare så är det detta: Det finns ingen perfekt strategi – men diversifiering, tålamod och en gnutta ödmjukhet inför slumpen kommer man långt med. Hur har det gått för dina investeringar sedan pandemin? Vilken av mina vänner har investerat likt dig?

Två Månadslöner

Arbetslösheten stiger och det kommer fortsätta

Eget sparande till pension blir allt mer viktigt. Visst är det tråkigt att prata om pension redan nu när man tänker att man har långt kvar, men ju tidigare du börjar desto mer hinner du spara ihop och ju mindre du behöver lägga undan varje månad. 

Samtidigt blir allmän pension sämre och sämre och du behöver jobba längre och längre. Barn som födds nu kommer mest sannolikt jobba till 73-75 år, vilket betyder att det blir knappt någon pension alls. Säg vad ni vill att vi lever allt längre men våra kroppar kommer inte klara av över 55 år av slit (eller för den delen det motsatta) att sitta framför dator och inte röra på sig alls. Dom flesta jobb är nu framför en skärm och fler blir det.

Tjänstepension tror jag mer på än allmän pension, här vet jag att min arbetsgivare betalar in och att jag kan hämta ut det redan från 55 år. I framtiden kan även det ändras något. Oftast säger dom att det blir bättre med förändringar men blir det verkligen det? Oftast inte.

Det jag litar mest på är mig själv. Inte staten. Det pratas på sociala medier att vi ska chipmarkera våra katter så att vi vet hur många vi har i Sverige, men samtidigt har staten inte ens koll på hur många som bor i Sverige. Enligt SCB är det 10 608 000 personer som är folkbokförda men när någon frågade om det finns fler som inte är folkbokförd så kom svaret - ja. Det kan vara flera hundra tusen. 

Samtidigt finns det folk som är bokförda men inte bor i Sverige längre. Alltså vi har inte koll på detta. Hur svårt kan det vara? Hur som, så finns det en sak till, det är svårare och svårare att få jobb och det är fler och fler arbetslösa i Sverige. Här kommer två bilder från SCB, den ena jag tog 2016 och den andra nyligen år 2026. Arbetslöshet har stigit rejält och vi har blivit 700 000 personer fler.

Vad tycker du om detta? Vart är vi på väg? Från 6,9% till 9% är inte att leka med och med AI, få som anställer efter 50, ungdomar som inte kan komma in på marknaden och så vidare ser det inte så ljust ut. Även Elon Musk sa att i framtiden kommer arbetslöshet stiga och om ett visst antal år kommer det vara frivilligt att jobba. Han menade att robotar kommer kunna ta över alla jobb inom snar framtid. Kommer arbetslöshet stiga varje år framöver? Vad tycker du?

Som arbetslös får man oftast a-kassa, den är pensionsgrundande men eftersom a-kassa är mycket lägre än lön så får man lägre insättningar som leder till lägre pension. Varje år som arbetslös ger mindre pension i slutändan. Det är bra att känna till.

Ser även fler och fler som inte ens är vid liv efter 60 år och är rejält sjuka (med få undantag) över 70. Det du gör idag, varje dag, formar din framtid kan man säga. Tar du hand om dig själv dagligen så borde du leva längre. Gör du inte det så är det tvärtom. Eller man har tur och blir "bara" sjuk av alla år av dåliga vanor. Hur som, ta hand om er, spara lagom och vänta inte tills ni blir pensionärer vid 70 års ålder. Njut av livet idag. Lagom. Lagom är bäst.

Två Månadslöner

8 000 kronor - En ny sidoinkomst

Jag blir bättre och bättre på olika sidoinkomster. Tidigare jobbade jag som deltidsbrandman, odlade räkor och fiskar, sålde jordgubbsplantor och hade olika samarbeten med olika bolag. Idag är mina sidoinkomster mer nischade mot det som jag/vi är bra på. Både jag och min fru sysslar med saker som ger lite extra vid sidan av våra jobb.

Det har vi gjort länge nu, kanske i fem år. Jag har slutat räkna när vi började, men det har blivit ett antal år som vi har sysslat med sidoinkomster. Även om det ibland låter som små inkomster – tar man det gånger tio (eller fler) olika källor så blir det en fin summa varje år. Vi har många olika sidoinkomster som är helt oberoende av varandra. Nästa år räknar jag med 100 000 kr i sidoinkomster (inklusive utdelningar från börsen).

Många tänker redan: du har säkert 90 000 kr i utdelningar. Nej, utdelningar står bara för en liten del av hela summan. Jag hyr även ut vår lägenhet, har bloggen, min fru klipper hundar, vi går på marknader, jag har min bok och kortspel som vi har skapat – och en del annat som betalar mig/oss varje månad.

Idag ska jag dela med mig av vår nya sidoinkomst: ankor. Ankor som lägger ägg. På sommaren lägger de fler, på vintern nästan ingenting. Över ett år blir det cirka 1 000 ägg från mina fyra ankor. Ankägg har mer kcal, protein och fett, och de innehåller ofta mer omega-3, vitamin B12 och järn. Perfekt för bakning – och man kan sälja dem för 8 kr styck jämfört med 4-5 kr för vanliga hönsägg.

Alla äggen är värda cirka 8 000 kr på ett år. Ankorna, som ni läst i mina tidigare inlägg, har kostat mig som mest 1 800 kr per år. Vi får alltså ett värde på cirka 6 200 kr varje år. Även om vi äter hälften själva blir det ändå några tusenlappar i plånboken.

Våra ankor har precis börjat lägga ägg och nu hämtar jag flera stycken varje morgon. Har ni tips på goda recept? 

Två Månadslöner

Kostnad för att äga ankor (Indian Runner Ducks)

Vad jag har hört så är det ganska vanligt (för dom som bor utanför stan) att ha höns, tuppar eller ankor hemma. Jag skaffade sex ankor för nästan ett år sedan och jag är faktiskt nöjd med mitt val. Dom är av sorten Indian Runner Ducks. Kostnaden är dock lite högre än jag trodde, men mer om det senare. 

Fördelarna är många, dom äter upp sniglar, spindlar, småkryp och allt annat smått som rör sig. Dom är mysiga att lyssna på, se på och umgås med. Ankorna ger även ägg som man kan baka med. 

Nackdelarna är få. Det är som alla andra djur, du måste ta hand om dom, ge mat, vatten och skydd mot kyla, vind och rovdjur. Dock klarar ankorna mycket och är bland dom lättaste att ta hand om bland alla djur och fåglar faktiskt. Det jobbigaste för mig är att rengöra deras bo och även ute i trädgården. Dom gör nummer två minst fem gånger på en timme. Vi har vattenslangar överallt i trädgården. Även på vinter spolar vi av med varmvatten för att hålla rent.

Tillbaka till ämnet, vad kostar det tror ni? 100 kr per år? 1 000 kr? Mer? Låt oss kika på det. Här delar jag med mig min kostnad som är troligtvis högre än alla andras, eftersom dom har pool, värme på vinter och god mat utöver det dom hittar själva.

Vatten kostar i stort sett samma för oss, vi tömmer deras pool och fyller på med nytt vatten några gånger per månad. El för uppvärmning under kallaste vinterdagarna är ungefär 70 kr per dag och här i småland kan jag räkna dom dagarna på en hand. I år hade vi endast två dagar med -15 grader och året innan inga. Värmen är inte heller på hela tiden, den jobbar i några timmar sedan stänger av sig.

Rengöring kostar bara i engångsinköp, sovplats i form av kutterspån kostar 500 kr för ett helt år, jag ger ankorna ärtor eftersom det är deras favoritmat som kostar 20 kr kilot och dom äter upp det på en vecka, så 1 040 kr på ett år. Under vintern får dom även räkor eller liknande men under sommaren ingenting vissa veckor. Ibland en vattenmelon eller något i stil med det. Det jämnar ut sig till en tusenlapp om året. Dom behöver ingen försäkring, ingen medicin och inga veterinärbesök.

Ca. 1 680 kr får jag ihop det till och jag kommer inte på fler kostnader. Så ungefär 140, i värsta fall 150 kr per månad. 

Två Månadslöner