Jag tycker att mycket var bättre förr. Listan blir längre och längre för varje år som går. Det är klart att det skiljer sig från person till person, men jag tycker att livet var enklare när jag var yngre. Livet och tempot var annorlunda. Man spenderade mer tid med vänner och familj istället för att stirra på en skärm om dagarna.
Allt görs på mobilen eller datorn nuförtiden – det mesta som har med video, bild, kommunikation, jobb och fritid att göra. Vill man skriva en blogg, bok, skapa innehåll, söka jobb, kontakta vänner eller vad som helst, så gör man det via en skärm. När jag var yngre fick man åka runt och träffa företag. Man kunde träffa en produktionsledare, till exempel, och lämna sin ansökan personligen. Skulle man träffa en kompis, fick man gå hem till kompisen och knacka på dörren.
Det fanns inte heller massproduktion på samma sätt som nu. Folk vill ha mer och mer, även om de inte behöver det. Många kallar det för livsinflation – när lönen ökar och man konsumerar mer och mer, istället för att leva på samma sätt som tidigare.
Många i min bekantskapskrets har för mycket. De vill inte längre ha något på sin födelsedag – de har redan alla prylar man kan tänka sig. Även sporttillbehör. På jobbet frågar många vad man kan köpa till någon som fyller år, men de flesta har redan allt de behöver eller vill ha.
Jag saknar tiden när folk uppskattade saker lite mer. Förr handlade det mer om kvalitet, nu handlar det om kvantitet. Stillasittande jobb är mycket vanligare idag – förr kunde man variera sig mer. Tidigare pratade man inte lika mycket om miljön – allt var som vanligt. Nu är det rena galenskaper: man byter ut plastsugrör mot papperssugrör som ändå är inplastade. Två minuter senare är sugröret blött. Korkar skruvas fast på förpackningar, och jag ska duscha snabbare för att spara vatten – samtidigt som det går flyg varje halvtimme från närmaste flygplats som ofta är halvfull. Eller EPA-traktorer som kör runt utan destination, med svart rök som ligger kvar i luften...
Idag går allt snabbare och snabbare – man hinner knappt med allt som förväntas av en. Det påverkar allt, även börsen. Förr var det trappan upp (en seg och långsam uppgång som varade i flera år) och hissen ned (en krasch som kunde pågå i några kvartal). Nu vill alla hoppa på direkt och tjäna pengar snabbt. Krypto, AI, försvar och allt annat som få egentligen förstår sig på stiger snabbt – och kommer förmodligen att falla ännu snabbare. Visst finns det saker som är bättre idag, men mycket är också sämre.
Sjukvården har alltid haft det tufft, och någon förbättring är inte i sikte. Brandmän och poliser tjänar alldeles för lite, medan Vattenfalls VD har en månadslön på 1 539 000 kr. Vill du köpa en okej bil idag kostar det över 200 000 kr, när man för 20 år sedan kunde få en bra bil för 20 000 kr. Och vad har hänt med brödet? En vanlig pågenlimpa kostar nästan 40 kr, när man för bara några år sedan kunde köpa en för 18 kr. Jag har slutat köpa vissa saker på grund av de sjukt höga priserna.
Två Månadslöner
