Drömjobb, men det finns en hake

Under senaste året har jag sökt 12 jobb och det har gått hyfsad bra. Jag fick två intervjuer och här kommer lite kort om hur det gick:

Den första intervju gick väldigt bra, chefen som jag träffade var lika nyfiken på mig som jag var nyfiken på jobbet. Vi pratade i ungefär en timme och gick igenom allt kring arbetsuppgifter, kollegor, bolaget, planer för framtiden, system, historien och mycket annat. Det kändes bra efter samtalet. Jag var dock nästan säker på att jag inte vill ha jobbet då de erbjöd samma villkor som jag har idag, till och med lite sämre, som att man inte får jobba hemifrån. Pendlingen är också dubbelt så lång och skulle hamna på 45 min och idag är det endast 20 min. 

Några veckor senare blev jag uppringd och chefen tackade för trevlig intervju och ville gärna att jag skulle söka andra tjänster hos dom då hon tyckte att jag var väldigt intressant person. Vem vet, kanske i framtiden söker jag där igen, men inte just nu. Ni kan läsa lite tankar om den intervju i en tidigare inlägg här.

Intervju nummer två hade jag för några dagar sedan via telefon. Vi pratade i över en timme och som vanligt gick igenom allt. Jag berättade om mig själv, HR berättade om bolaget och anställda samt arbetsuppgifter och villkor som gäller för den tjänsten. Det som jag tyckte mycket om var att hon kunde erbjuda mycket bättre villkor än jag har idag, som fler semesterdagar, kunna jobba hemifrån och bättre lön. Det lät som en drömjobb för mig! Arbetsuppgifter är samma som jag har idag och lite bredare så jag skulle lära mig ännu mer inom HR och löneområdet. Vilket jag tycker är mycket positivt. 

Efter samtalet beslutade vi att träffas nästa vecka på en till intervju, så jag kommer träffa HR och hennes chef. Kanske till och med mina framtida kollegor. Jag blev superglad efter samtalet. Framtiden ser lite ljusare ut just nu. Det finns dock en liten detalj som jag inte har nämnt. Den nya arbetsplatsen är 127 km bort. Det skulle innebära en resväg på en och en halv timme med bil. Det hade varit enorma bensinkostnader på 5 000 kr och allt slitage med mera. Det hade inte funkat, så jag hittade en buss som kör från dörr till dörr. Framåt 1:40 min och hem 1:50 min. Totalt om dagen hade det varit 3:30 min. Priset var också helt ok på 1 500 kr i månaden. Internetuppkoppling finns och man får arbeta på bussen enligt HR. Vad tycker ni? Drömjobb men 3:30 min om dagen. Tillåtet att jobba hemifrån ett par dagar i veckan. Eller är det bättre att vara arbetslös under sommaren och ta vad som helst senare som är närmare hem? Jag är förvirrad!

Två Månadslöner